För de som har varit föräldralediga, eller arbetat mindre för att de har barn, kommer pensionen att påverkas. Därför har vi här i Sverige ett sätt att kompensera ekonomiskt för dem som blivit påverkade, nämligen pensionsersättning för barnledighet.
Hur fungerar pensionsersättning för barnledighet?
Pensionsrätten för barnaåren får du de första fyra åren, oberoende av hur länge eller ens om du är föräldraledig. Det är endast möjligt att få pensionsersättning för ett barn åt gången, vilket innebär att om du exempelvis har ett bar som fötts 2002 och ett barn som fötts 2004, så har du rätt till totalt sex års pensionsersättning för barnår. I de fall som det handlar om adopterade barn är det möjligt att få pensionsersättning för barnår från de första fyra åren från det att barnet är i din vård, men max till året som barnet fyller tio år.
Det är alltid den förälder med minst lön som får pensionsersättningen, men det är möjligt att ansöka om att den andra föräldern ska få det. Ansökan görs till Pensionsmyndigheten och måste skickas senast 31 januari året efter det år från när anmälan gäller.
Vilka grundkrav finns för pensionsersättning?
Det finns vissa grundkrav för att du ska kunna få pensionsersättning för barnår. För det första måste det vara du som har vårdnaden om barnet, samt att du måste ha bott med barnet under åtminstone 6 månader av det år som du vill ha pensionsersättning för barnår. Vidare måste både du och ditt barn ha bott i Sverige hela det året. För att din pensionsersättning ska kunna förvandlas till just pension, måste du också kunna visa att du har jobbat i Sverige i minst 5 år och ha haft en inkomst på åtminstone 2 inkomstbasbelopp, innan du har fyllt 70 år.
Hur beräknar man ut pensionsersättning för barnår?
Det finns tre olika sätt att beräkna pensionsersättning för barnår, men alla baserar sig på den tänkta inkomsten, som är ett så kallat pensionsgrundande belopp. Det är Pensionsmyndigheten som avgör vilket uträkningssätt som är mest lämpat för just dig under varje år och du själv behöver inte ta något beslut om uträkningssätt.
Det första alternativet passar bäst för dig som har en hög inkomst och som har varit tvungen att gå ner ordentligt i arbetstid. Här blir det pensionsgrundande beloppet en utfyllnad upp till den inkomsten som du hade året före ditt barn föddes eller då du adopterade det. Alternativ två passar dig som har en relativt låg inkomst och som gått ner ordentligt i arbetstid. Här blir det pensionsgrundade beloppet en utfyllnad upp till en lön som ska motsvara 75 % av svenskarnas genomsnittsinkomst. Sista alternativet passar mest för dig som har tänk att fortsätta arbeta i stort sett samma utsträckning som du gjorde innan du fick barn och det pensionsgrundande beloppet är istället ett fast tillägg, vilket motsvarar ett inkomstbelopp bas.
