Arkiv: Nyheter

Så används en extra tusenlapp i plånboken

Med en extra tusenlapp i plånboken skulle allt fler välja att amortera jämfört med för fem år sedan. Det visar en färsk undersökning från SBAB.

SBAB har frågat 1000 personer hur de skulle fördela en varaktig inkomstökning på 1000 kronor i månaden. Samma fråga ställdes när finanskrisen inledddes 2008 och två jobbskatteavdrag hade gjorts. Vid båda tillfällena har lite mer än hälften svarat att de skulle dela upp pengarna mellan sparande och kosumtion. Ungefär 20 procent av hushållen skulle spara allt.

Däremot finns det nu en skillnad i hur många som skulle konsumera och amortera för hela 1000-lappen. Nu skulle allt fler välja att betala tillbaka på sina lån medan färre väljer att konsumera. I dag skulle 12 procent välja att amortera för extrapengarna, jämfört med 5 procent år 2008. När det handlar om hur många som skulle konsumera för hela beloppet på 1000 kr, så väljer 11 procent att göra detta jämfört med tidigare 16 procent. Detta tyder på viss attitydförändring.

Stigande bopriser under det tredje kvartalet

SBAB:s senaste Mäklarbarometer visar att efterfrågan och prisökningen på bostäder fortsätter att stiga i storstäderna, något som har tagit många mäklare på sängen.

En stark vår på bostadsmarknaden följdes upp med en ökad efterfrågan även under det tredje kvartalet, enligt SBAB:s Mäklarbarometer. Den starka efterfrågan har dragit upp priserna ytterligare och med förkortade försäljningstider.

Med tanke på den rådande lågkonjunkturen är detta en utveckling som överraskat mäklarna och i sin rapport så skriver SBAB att mäklarna nu tror att den starka efterfrågan och prisökningen kommer att hålla i sig även under det fjärde kvartalet.

Så kommenterar SBAB utvecklingen av bopriserna:
– Mäklarna brukar vara ganska träffsäkra så förväntningarna tyder på att nya prisrekord kommer att nås i slutet av året och att prisökningarna för hela 2013 landar kring 10-15 procent. En smått fantastisk utveckling med tanke på lågkonjunktur och omvärldsoro, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB.

Källa: SBAB

Aktuella boräntor >

Budgetkrisen över i USA

Politikerna i USA enades om att höja skuldtaket. Det innebär att budgetkrisen är över, i alla fall tillfälligt.

Till slut röstade både senaten och representanthuset igenom förslaget som innebär att skuldtaket höjs och statens verksamheter kan öppna igen. Det är en tillfällig överenskommelse som innebär att medel anslås till den federala budgeten till den 15 januari och lånetaket höjs till den 7 februari. Dessutom ska demokratiska senatorn Patty Murray och republikanske kongressmannen Paul Ryan leda nya överläggningar om budgeten med deadline omkring den 13 december, skriver SvD.

Överenskommelsen innebär ett nederlag för republikanerna, som har försökt att motarbeta Obamacare genom hårda förhandlingar. Framförallt för Tea Party rörelsen kan detta ses som ett misslyckande. Men än så länge finns inte någon permanent lösning på problemen, utan nya diskussioner måste alltså föras och kompromisser mellan demokrater och republikaner måste ske innan nästa gång det är dags för skuldtaket att höjas.

Budgetkrisen i USA ännu inte löst

Inom ett dygn behöver USA:s politiker ha kommit överens om höjningen av skuldtaket. Annars kan landet inte längre betala sina skulder, vilket kan få följder över hela världen.

Ännu har inte republikanerna och demokraterna kunnat komma överens om skuldtaket och snart löper tidsfristen ut. Det har aldrig hänt under USA:s 200-åriga historia att landet har ställt in betalningarna. Om detta sker kan följderna bli världsomspännande, men på vilket sätt vet man ännu inte. En del fruktar att det kan bli värre konsekvenser än vid finanskrisen 2008.

DN skriver om tänkbara scenarion som kan uppstå under en kort period om USA inte kommer att betala sina skulder. Bland annat kan det bli svårare att få lån, produktiviteten kan bli lägre och efterfrågan kan bli svagare på grund av mindre export och oro inför framtiden. Dessutom kan arbetslösheten komma att stiga och dollarn bli svagare.

börsen har ännu ingen panik uppstått, för förhoppningen är ändå att politikerna kommer att komma överens. Den största skiljefrågan dem emellan rör Obamacare, det vill säga Obamas sjukvårdsreform som republikanerna inte vill acceptera.

FI vill se amorteringsplaner

Finansinspektionen vill att hushållen ska bli erbjudna individuella amorteringsplaner från sin bank. Detta för att stimulera till en mer sund amorteringskultur i Sverige.

I våras fick Finansinspektionen, FI, i uppdrag av regeringen att föreslå hur grunden för en sund amorteringskultur hos hushållen kan stärkas. Enligt FI behövs en lagändring, något som tar tid att införa. FI föreslår nu att bankerna ska diskutera alternativa amorteringsplaner med sina kunder, något som Svenska Bankföreningen ställer sig bakom. 

Enligt förslaget ska bankerna med tydliga räkneexempel visa hur kundens ekonomi påverkas av amortering. FI vill att bankerna ska förelså en amorteringsplan för kunden och motivera varför den är intressant på lång sikt för hushållets ekonomi.

Enligt FI amorterar nämligen de flesta hushåll ned till 75 procent av bostadens värde sedan bolånetaket infördes, men för få amorterar på lån med belåningsgrad under detta. FI hoppas att amorteringsplaner kan stimulera hushållen att göra detta då man anser att svenska hushåll behöver bli bättre på att amortera.

I Allt om Sparas avdelning för att låna pengar kan du läsa mer om amortering.

Amerikaner fick ekonomipriset

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne går i år till tre amerikaner som har forskat om vad som styr priset på tilgångar som aktier och obligationer.

De tre amerikanerna som delar på priset heter Eugene F Fama, Lars Peter Hansen och Robert J Shiller. Deras forskning har handlat om att priserna på värdepapper inte bara styrs av rationella överväganden utan att även pskykologiska faktorer spelar in. Enligt priskommittén har deras samlade rön ökat kunskapen om hur marknaden fungerar.

Ekonomipriset är skapat i samband med Riksbankens 300-års jubileum 1968 och det är även Riksbanken som donerar prissumman på 8 miljoner kronor. Men pristagarna utses av Kungliga vetenskapsakademin.

Källa: TT

Det kan bli billigare att lösa in bundna bolån

Regeringen vill göra det lättare att lösa in bunda bolån, det vill säga lån med en bunden ränta öven en viss tid, genom att sänka ersättningen till bankerna.

Om en låntagare vill lösa in ett bundet bolån idag har långivaren rätt till en ränteskillnadsersättning. Det innebär att banken som har lånat ut pengarna få en summa i ersättning som baseras på statspappersräntor. Men nu vill regeringen ändra på detta och istället basera ränteskillnadsersättningen på bostadsobligationsräntor, enligt uppgifter från Dagens Industri, vilket skulle ge en mindre ersättning till långivaren och på så vis stärka kundernas ställning.

Läs mer om att lösa bundna bolån

Källa: di.se

Fondbyte med pinkod stoppas

Pensionsmyndigheten ökar säkerheten och stoppar därför möjligheten att byta fonder om du är inloggad med enbart pinkod. Logga istället in med e-legitimation eller Mobilt BankID för att byta fonder.

Ändringen gäller från den 20 februari 2014 och är en del i Pensionsmyndighetens säkerhetsstrategi för transaktionstjänster. Det kommer fortfarande vara möjligt att logga in med pinkod på Dina pensionssidor för att där få en överblick över hur mycket du har tjänat in till pensionen och eventuella utbetalningar. Men fondbyten kommer inte att vara möjliga, för detta krävs inlogg med e-legitimation eller Mobilt BankID som du kan skaffa via banken. Du kan också byta fonder med pappersblankett.

Tänk på att detta påverkar dig som är kund hos ett förvaltningsföretag, det vill säga om du betalar någon för att byta dina fonder. Efter den 20 februari kommer de ej längre att ha möjlighet att göra detta, men de kommer fortfarande att kunna rekommendera fondbyten till dig. Troligen kommer dina pengar att ligga kvar i de placeringsalternativ som de låg i när ändringen genomförs, men du betalar för fondbytestjänsten till du säger upp den.

Enligt Pensionsmyndigheten kommer förmodligen en del förvaltningsföretag att flytta kunderna till sina egna fonder eller en egen fond som placerar i andra fonder.

Läs mer om pension på Allt om Spara

Obama förhandlar inte

Obama tänker inte förhandla med republikanerna. Det meddelade han på tisdagen och uppmanade att kongressen ska anta en budget och höja lånetaket.

Obama talade om hur allvarlig situationen är och menade att demokraterna inte är villiga att gå med på utpressning. Tidigare under tisdagen hade representanthusets talesman John Boehner pratat med Obama, men vek då inte från ståndpunkten om att förhandla om lånetaket. För republikanernas del har en stor del av förhandlingarna handlat om att dra in eller försena Obamas sjukvårdsreform.

Det var i förra veckan som USA stängde ner delar av statsapparaten och permitterade 800 000 anställda. Pentagons anställda är tillbaka i arbete men USA står fortfarande utan budget. En överenskommelse om höjning av lånetaket måste ske senast den 17 oktober mellan republikanerna och demokraterna i kongressen, för då har USA inte längre råd att betala sina utgifter.

Källa: DN

Tron på stigande bostadspriser ökar kraftigt

Andelen svenskar som tror på stigande bostadspriser har ökat markant, enligt en undersökning som Nordea nyligen har genomfört. Nu tror 45 procent på stigande bostadspriser jämfört med 31 procent för ett år sedan.

Detsamma gäller för utvecklingen av boräntor då 51 procent av hushållen tror på stigande sådana. Förra året låg andelen på 24 procent. Denna syn på boräntor gör även att fler oroar sig för ekonomin. Andelen som oroar sig för sin boendeekonomi är i dag 3 procentenheter högre än förra året och ligger därmed på 15 procent. Oron har främst ökat bland unga och sydsvenskar. Var femte tillfrågad svarar ”vet inte” om de ska oroa sig, visar Nordeas boendebarometer.

Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson anser att om man inte vet om boendeekonomin är något att oroa sig för bör man se över denna. Det kan vara en indikation på att det finns anledning till oro. Hon tipsar också om att konkret ta reda på vad en höjd ränta skulle innebära för hushållsekonomin och spara undan denna summa varje månad för att testa om ekonomin tål detta.

Skulle till exempel boräntan gå upp 1 procentenhet blir detta nästan 1700 kronor mer i utgift varje månad för den som har ett bostadslån på två miljoner kronor. Detta är dock innan ränteavdraget.