Arkiv: Nyheter

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 0,75%

Nu har Riksbanken lämnat besked om reporäntan, vilket inte bjöd på någon överraskning. Reporäntan lämnas oförändrad på 0,75 procent.

Enligt Riksbanken måste reporäntan vara fortsatt låg om inflationsmålet på 2 procent ska nås. Därför väntas inte reporäntan höjas förrän i början på 2015.

Riksbanken spår goda utsikter för 2014 med starkare konjunktur och bättre arbetsmarknad. Euroområdet återhämtar sig och BNP-tillväxten i USA bedöms vara fortsatt hög. Dessutom tror Riksbanken att den senaste tidens finansiella turbulensen inte påverkar återhämtningen i världsekonomin.

För svensk ekonomi ser det ljust ut med bättre arbetsmarknad och gradvis stigande efterfrågan i omvärlden. Men eftersom inflationen fortsätter vara låg en tid lämnas reporäntan på en låg nivå tills inflationen tar fart. Risken med en låg ränta är hushållens höga skuldsättning och Riksbanken menar att flera politikområden behöver hjälpas åt för att hantera detta.

I början på 2015 väntas reporäntan börja höjas och kommer i kvartal 1 ligga på 0,89 procent enligt Riksbankens prognos.

Så mycket månadssparar svensken

De flesta svenskar sparar pengar varje månad, visar en undersökning från Länsförsäkringar. Det vanligast beloppet att spara är 2000 kr.

Enligt undersökningen sparar 65 procent av svenskarna pengar varje månad. Av männen var det vanligaste sparbeloppet 2000 kr och för kvinnorna var det 1500 kr. Tidigare har det visats att fler kvinnor än män sparar, men mindre belopp. En teori för detta är att kvinnorna har lägre inkomst.

Undersökningen visar också att en femtedel av svenskarna inte sparar alls vilket är fler än tidigare, skriver TT. De flesta av dem är personer som inte har råd att spara, samt yngre personer med fast jobb, billig bostad och inga barn.

Det finns en mängd olika sparandeformer och här kan du läsa mer om dessa för att se vilken som passar dig bäst. Om du föredrar ett vanligt sparkonto i en tid då det är oroligt på börsen kan det vara en god idé att jämföra sparräntor för att få den bästa.

Fler tror på sjunkande bopriser

Allt fler tror på en svalare bostadsmarknad. Det visar SEB:s Boprisindikator för februari.

Antalet hushåll som tror på fallande bostadspriser har ökat något i Boprisindikatorn jämfört med förra månaden. Av de tillfrågade hushållen tror 14 procent på fallande priser, medan andelen var 12 procent förra månaden. Av hushållen tror 19 procent på stillastående priser, vilket är en procentenhet högre än förra månaden.

Däremot är det lika stor andel av hushållen som tror att priserna kommer att stiga under det kommande året. 61 procent av de tillfrågade tror detta vilket var samma siffra som föregående månad.

Detta blir andra månaden i rad som Boprisindikatorn sjunker. Enligt privaekonom Jens Magnusson på SEB kan detta bero på diskussionerna kring reglering av lånemarknaden, samt en ökad medial uppmärksamhet kring bopriser.

Boprisindikatorn visar även att hushållen tror att reporäntan kommer att ligga på 0,85 procent om ett år. Fem procent av dem med delvis eller helt rörlig ränta svarade att de tänkte binda räntan inom tre månader, vilket är tre procentenheter fler än förra månaden.

Så undviker du ränta på kvarskatten

Om du vet att du får en kvarskatt på över 30 000 kronor kan du undvika ränta genom att göra en fyllnadsinbetalning innan den 12 februari.

Den 5 maj är sista dagen för att lämna in deklarationen till Skatteverket för året 2013. Om du redan vet om att du kommer att få en kvarskatt på över 30 000 kronor kan du göra en extra inbetalning till skattekontot för att undvika kostnadsränta, det vill säga att du gör en fyllnadsinbetalning. Senast den 12 februari ska beloppet som överskrider 30 000 kronor ha kommit in till Skatteverket och resten av beloppet ska ha betalats in senast 5 maj 2014. Är kvarskatten lägre än 30 000 kronor ska den vara betalad innan 5 maj för att ränta ska undvikas.

Att få kvarskatt på över 30 000 kronor kan exempelvis bero på om man har sålt en bostad eller att för lite inkomstskatt har dragits.

Facebook fyller 10 år

I dag fyller det social nätverket Facebook 10 år. Sajten har 1,2 miljarder användare över hela världen och i Sverige har 66 procent av internetanvändarna Facebook.

Facebook har för många blivit en viktig informationskanal och del av det sociala livet. Användare håller kontakt med såväl vänner, familj, bekanta, affärskollegor och andra människor. För företag har Faceboook blivit en viktig plats att synas på och det var inte alltför länge sedan som annonser började tillåtas i nyhetsflödet.

Annonser var till en början bannlyst när Mark Zuckerberg tillsammans med Eduardo Saverin startade The Facebook 2004. Idén baserades på det social nätverk som Mark Zuckerberg utvecklade med bland annat tvillingarna Tyler och Cameron Winklevoss och som kallades Harvard Connection. Mark Zuckerberg stämdes och en uppgörelse nåddes inte förrän flera år senare. I filmen The Social Network berättas mer om uppkomsten av Facebook, som ägde rum för 10 år sedan.

Att Facebook spelar en viktig roll för användarna är uppenbar och en stor del av nyhetsflödet kan användarna själv anpassa och därmed välja vilken information man vill ha. Vi på Allt om Spara ger spartips genom Facebook, samt presenterar andra nyheter inom ekonomivärlden. Så genom att gilla Allt om Spara på Facebook får du matnyttig information som kan vara aktuell för din ekonomi.

Bind bolånen om du vill vara försiktig

Det finns en del indikationer på att boräntorna kommer att höjas inom det närmaste året. För den som vill vara försiktig kan det vara läge att binda en del av bolånen nu.

I SEB:s boränteråd för februari skriver Jens Magnusson att sannolikheten är stor att det kommer att införas nya åtgärder som fördyrar bolånen under året. Han skriver att konjunkturen varit svag och därför har räntorna legat på en låg nivå. Trots att Riksbanken sänkte räntan strax före jul, är målet att normalisera räntorna till en högre nivå. Skuldsättningen hos hushållen är hög och därför läggs mer vikt på makrotillsyn som framförallt är Finansinspektionens ansvar. Till exempel har införandet av ett bolånetak på 85 procent av fastighetens värde införts. Troligen kommer fler steg inom makrotillsynspolitiken att göras, enligt Jens Magnusson. Ett steg kan vara ökade riskvikter, vilket innebär ökade kostnader för banker att låna ut pengar.

Därför menar han att räntorna kommer att vara fortsatt låga, framförallt de rörliga, men att höjda riskvikter kommer att påverka boräntorna. Därför kan det vara läge för de som vill vara försiktiga se över sina boräntor för att binda en del av lånen då exempelvis treårsräntan kan vara attraktiv.

Jämför boräntor här >

Låga elpriser i januari trots köldknäpp

Under januari månad har medelpriset på el varit cirka 20 procent lägre jämfört med samma period förra årets, detta trots en kall avslutning av månaden. Den låga prisnivån ger skäl till att fundera över sitt elavtal.

På den nordiska elbörsen så låg medelspotpriserna på el under januari månad på 29,4 öre per  kilowattimme i elområdet ”Stockholm och Malmö” och 29 öre per kilowattimme i elområdet ”Luleå och Sundsvall”. I januari förra året låg medelspotpriset kring 36 öre per kilowattimme, enligt eljämförelsesiten elskling.se. Detta innebär att prisnivån under januari 2014 har varit 20 procents lägre jämfört med samma period i fjol.

Det är inte bara det milda vädret som har bidragit till det låga medelpriset. Full fart i vattenkraft- och kärnkraftverken samt en kraftigt ökad vindkraftsproduktion har även de bidragit till den låga prisnivån.

Enligt  elskling.se är fastprisavtalen lägre än det har varit de senaste 6-7 åren vilket är ett ypperligt tillfälle att fundera på att binda sitt elavtal.

Letar du efter ett billigare och bättre avtal än vad du har idag så kan du använda verktyget nedan som vi erbjuder i samarbete med Compricer.se.

Inkomsterna har ökat mest i norr

Mellan 2000 – 2012 ökade medianinkomsten med ungefär 20 procent i Sverige. I Norrbotten var inkomstökningen högre än detta i 13 av de 14 kommunerna.

Bland annat var inkomstökningen i Kiruna 36,0 procent och i Pajala var den 33,1 procent mellan de aktuella åren. Även Gällivare och Övertorneå hörde till kommunerna där inkomstökningen var större än snittet, nämligen 31,1 procent respektive 27,7 procent. Det visar statistik från SCB. Den stora ökningen beror på att gruvindustrin hade högkonjunktur under perioden.

Även i Hallandskusten var inkomstökningen hög, medan löneökningen i Stockholm inte var fullt så stor. Mindre än hälften av Stockholms kommuner hade en inkomstökning över snittet. Däremot hade flera av kommunerna i Stockholms län högst medianinkomst i Sverige år 2012 och Danderyd toppade listan med en medianinkomst på 381 300 kronor.

Under perioden 2000-2012 var kvinnornas inkomstökning 23 procent, medan männens var 18 procent. Undantaget var kommunerna i norr där inkomstökningen för män i Kiruna, Pajala och Gällivare var 40 procent, medan den för kvinnor var 30 procent.

Matpriserna steg förra året

Maten blev 2,2 procent dyrare förra året, trots att den genomsnittliga prisutvecklingen minskade.

Mellan 2008 och 2013 har den genomsnittliga prisutvecklingen, konsumentprisindex, ökat med 4,5 procent medan mat och alkoholfria drycker har ökat med 9,7 procent. Det innebär att matpriserna har ökat mer än dubbelt så mycket som konsumentprisindex. Bara förra året steg matpriserna med 2,2 procent trots att konsumentprisindex sjönk med 0,04 procent. Varorna som ökade mest i pris var frukt, oljor, fetter, mjölk, ost och ägg, enligt statistik från SCB. Däremot blev kaffe, te och kakao billigare.

Enligt Svensk Dagligvaruhandel beror livsmedelspriserna på den globala marknaden och förra året blev frukt- och grönsaksskördar sämre, liksom laxproduktionen. I Europa var matpriserna 2012 dyrast i Norge, men Sverige hamnar på fjärde plats på listan. Polen har de billigaste matpriserna.

Källa: dn.se

Nordea tror på höjda räntor

I december sänkte Riksbanken reporäntan till 0,75%. Enligt Nordeas Boränteprognos kan inga fler sänkningar väntas, utan istället höjningar i slutet av året.

USA och euroområdet visar allt tydligare tecken på återhämtning vilket innebär att den att även den svenska ekonomin påverkas positivt, enligt Nordes Boränteprognos. Vid en global återhämtning stärks exportsektorn och investeringarna tar fart. Dessutom betyder valår konsumtionsår, vilket innebär hushållen kommer att stå för tillväxt.

Trots att inflationen kommer att förbli fortsatt låg spår Nordea att Riksbanken höjer reporäntan mot slutet av året för att hushållens skuldsättning ska bromsas. Reporäntan ligger i dag på 0,75% och kommer enligt Nordeas Boränteprognos att höjas succesivt och ligga på 1,75% i december 2015. Det innebär att även boräntorna höjs stegvis.

Så här prognostiserar Nordea sina boräntor med dagens ränta i procent och boräntan för december 2015 inom parantes:

3 mån: 2,63 (4,15)
2 år: 2,75 (4,65)
5 år: 3,54 (5,35)

Här kan du jämföra dagens bolåneräntor hos banker och kreditinstitut.