Arkiv: Nyheter

Många svenskar förväntar sig dålig ekonomi efter pensionen

Nordea genomförde tidigare i år en undersökning som visar att många svenskar förväntar sig att få ekonomiska problem när de gått i pension. Samtidigt visar en analys av SCB att svenskar jobbar i högre utsträckning efter pensionen än genomsnittet i EU. 

Nordeas undersökning baseras på intervjuer med 2000 svenskar från 18 år och uppåt under maj 2014. Resultatet visar att många förväntar sig ekonomiska bekymmer när de gått i pension. 32% av de tillfrågade anger exempelvis att de tror att de kommer behöva söka olika bidrag eller göra förändringar i livet eftersom de annars skulle ha ganska eller mycket svårt att få den allmänna pensionen och tjänstepensionen att räcka till. 

Undersökningen visar också ett 41% förväntar sig att få en pension som motsvarar mindre än hälften av sin slutlön, medan endast 13% tror att de kommer få en pension som motsvarar 70% eller mer av slutlönen. 

Svenskar jobbar mer än EU-genomsnittet efter pensionsuttag

Samtidigt presenterar SCB en analys av svenskarnas pensionsuttag i jämförelse med EU-länderna som visar att svenskar jobbar högre upp i åldrarna än EU-genomsnittet. För två år sedan var snittåldern för pensionsuttag 64 år  bland svenskar mellan 50-69 år. Samtidigt visar statistiken att 37,7% av de svenskar som tar ut någon form av pension fortsätter att arbeta. Detta kan ses i jämförelse med hela EU där snittåldern är 59 år för pensionering och att 19,2% av pensionärerna fortsätter att arbeta efter att de börjat plocka ut pension. 

Källa: Nordea, SCB

Kraftig räntesänkning hos SBAB

SBAB har extra låg ränta just nu till dig som väljer att binda bolånet i 5 år. I en tillfällig kampanj sänker SBAB 5-årsräntan med 0,65 procentenheter till låga 2,10 procent.

Sänkningen innebär att räntan med 5 års bindningstid alltså blir billigare än den rörliga räntan hos SBAB, som ligger på 2,15 procent. Erbjudandet är en tidig julklapp som måste utnyttjas innan den 19 december. Så för dig med rörlig ränta eller med villkorsändring mellan 17 november och 19 december är det bara att logga in och binda till den rekordlåga räntan. För nya kunder, så hjälper SBAB till med flytten.

 

Så kan effekterna bli av amorteringskravet

Det nya tuffare amorteringskravet slår hårt mot unga som ska köpa sin första bostad. Andra effekter kan bli att hushållen sparar mindre i andra sparformer, samt konsumerar mindre.

Finansinspektionen har föreslagit att nya bolåntagare ska amortera ner till 50 procents belåningsgrad, vilket troligen träder i kraft nästa år. Eftersom det bara gäller nya bolån blir det främst unga förstagångsköpare som påverkas, som ofta har mindre inkomster och behöver låna stor del av köpeskillingen. Vilka andra effekter detta kan få återstår att se, men det finns spekulationer.

Hanna Helgesson, sparekonom på Fondspararnas förening, säger till di.se att de nya amorerteringskraven kan dämpa sparandet i andra sparformer än i bostaden. Eftersom amorteringskraven framförallt kommer att påverka yngre som inte kommit in på bostadsmarknaden kan det bli ett problem, då det denna grupp kan behöva pengar som inte är bundna till bostaden. Till exempel tillkommer många kostnader för barnfamiljer och då kan det vara bra att ha ett sparande som är lättare att komma åt. Till exempel ett fondsparande, som ett komplement till amorteringen.

En annan effekt kan röra konsumtionen. Handelsbanken menar att amorteringsgraden och sparandet kan göra att hushållen konsumerar mindre. Man poängterar även att den senaste räntesänkningen gör att det finns få verktyg kvar till att stoppa en utveckling som inte önskas.

När det kommer till bostadsmarknaden tror inte mäklarna på något boprisrally, enligt di.se. Möjligen kommer köpare att skynda på processen lite för att slippa de nya reglerna, men det blir ingen större prisrusning, menar Pasha Sabouri, vd på Notar Sverige. Det kan bli lite större tryck kortsiktigt, men samtidigt kan utbudet öka då säljare vill ha chansen att få bättre betalt innan de nya kraven införs.

Däremot riskerar rörligheten på bostadsmarknaden att minska framöver då det finns en risk att vissa avstår från att flytta för att inte drabbas av de nya kraven och behöva börja amortera. Det säger Jans Magnusson, chefsekonom på SEB, till Placera.

FI: Amorteringskraven skärps på bolån

I dag meddelade Finansinspektionen att det blir skärpta amorteringskrav på bolån. De nya reglerna innebär att nya bolånetagare ska amortera ned till 50 procents belåningsgrad. De skärpta kraven gäller inte dem som redan har bostadslån.

Enligt de nya reglerna som föreslås ska bolånen först amorteras med 2 procent ner till 70 procents belåningsgrad. Efter det ska minst 1 procent amorteras årligen ner till 50 procents belåningsgrad.

FI vill att hushållen ska amortera mer, då konjunkturnedgången kan fördjupas om något oväntat händer hushållen eller i omvärlden. FI:s generaldirektör Martin Andersson säger till Aftonbladet att högt belånade hushåll har en tendens att bli nervösa vid oro och minska sin konsumtion så mycket att det kan förvärra en ekonomisk störning.

Han tror att huspriserna kan påverkas, framförallt när det gäller dyrare bostäder, och som mest beräknas de gå ned 5 procent i ett värsta scenario, enligt Martin Andersson.

Finansinspektionen kommer nu att arbeta med att ta fram de nya reglerna i detalj, vilket väntas ta ett par månader. Reglerna kommer till exempel inte gälla för hushåll med befintliga bolån som byter bank och det kommer även att finns utrymme att göra uppehåll med amorteringarna om ekonomin är tillfälligt ansträngd för hushållet.

FI:s exempel på hur de nya reglerna kommer att påverka (med utgångspunkt i en belåningsgrad på 85 procent):

– Lån på 1 miljon kr behöver amorteras 1700 kr/mån, istället för dagens 1200 kr.
– Lån på 2,5 miljoner kr behöver amorters med 4200 kr/mån, istället för dagens 2900 kr/mån.
– Lån på 5 miljoner kr behöver amorteras 8300 kr/mån mot dagens 5900 kr/mån.

Alliansen presenterade skuggbudgeten

I dag presenterade alliansen sin budgetmotion som innehöll reformer för 10 miljarder kronor. Även SD presenterade sin budget, där tyngdpunkten låg på att minska invandringen.

I Alliansens budgetmotion presenterades förslag för skola, jobb och bättre företagande. Moderaternas gruppledare Anna Kinberg sade vid pressträffen att utrymmet för reformerna är värda 10 miljarder kronor, vilket hon jämförde med regeringens förslag på 25 miljarder kronor. Hon framhöll att hushållens konsumtion är viktig för hur svensk ekonomi utvecklas och vill inte strama åt för mycket. Bland annat vill partierna att 4,7 miljoner kronor ska satsas på skola, att bygget av Förbifart Stockholm påbörjas och att Bromma Flygplats bevaras.

I SD:s egen budget ville man minska invandringen med 90 procent, för att spara 187 miljarder kronor under mandatperioden enligt partiets beräkningar. 

Alliansen valde att lägga lika mycket som regeringen på integration och migration. Sverigedemokraterna kan den 3 december lägga ned sina röster enligt praxis när deras egna budgetmotion har fallit och i så fall vinner regeringens budgetproposition. Väljer man att rösta på Alliansbudgeten, kan det leda till regeringskris. Sverigedemokraterna har meddelat att man ännu inte bestämt sig för hur man ska rösta.

Källa: di.se/TT

ECB:s besked lyfte börsen: Påbörjar stimulanser

Under torsdagen kom beskedet att Europeiska centralbanken behåller den låga styrräntan och ska påbörja stimulanser, vilket fick börsen att lyfta.

Detta innebär att den viktigaste styrräntan kommer att ligga kvar på 0,05 procent. Senaste gången som refinansieringsräntan ändrades var den 4 september när den sänktes med 10 punkter till just 0,05 procent.

Enligt ECB-chefen Mario Draghi kommer ECB inom kort att köpa så kallade ABS:er, vilket i kombination med ränteräkningarna spås ha en stimulerande effekt. Åtgärderna ska bidra till att inflationen ska närma sig inflationsmålet. Börsen steg därför under eftermiddagen från förmiddagens nedgång och vid 14:50 hade index stigit med 0,5 procent. Samtidigt stärktes kronan med 0,3 procent mot Euron, skriver di.se

Avgiftstaket för blandfonder i PPM sänks

Pensionsmyndigheten pressar nu avgifterna som fondförvaltare får ta ut i premiepensionssystemet, vilket kan gynna pensionssparare.

Enligt de nya reglerna som träder i kraft vid årsskiftet, så pressas taket för blandfonder ned ytterligare jämfört med det ursprungliga förslaget i september. Maxavgiften för blandfonder som en sparare får betala blir 0,62 procent. 68 av 99 blandfonder i PPM-systemet ligger över denna gräns. För aktiefonder blir däremot taket avgifterna något högre jämfört med det preliminära förslaget. Det sätts till 0,89 procent och av 564 aktiefonder i PPM-systemet ligger 106 stycken över taket.

Enligt Mats Öhberg, chef för fondenheten på Pensionsmyndigheten, innebär förslaget att drygt var tionde sparare gynnas och får några fler hundralappar per år till pensionen.

Källa: TT/DN

Bolåneräntor sänks hos flera banker

Som väntat sänker flera banker nu sina bolåneräntor. Däribland gör SBAB, Nordea och Handelsbanken en rejäl justering nedåt.

Redan börjar sänkningen av reporäntan märkas hos bankerna. SBAB har exempelvis sänkt sina bolåneräntor med upp till 0,20 procentenheter. Det innebär att 3-månaders räntan nu ligger på 2,15 procent och 1-års räntan på 2,14 procent.

Även Handelsbanken gjorde en sänkning av bolåneräntorna med upp till 0,20 procentenheter medan Nordea sänkte dem med upp till 0,15 procentenheter. Fler banker väntas följa, bland annat har Swedbank flaggat för en sänkning.

Bindningstid, aktuell boränta i procent samt förändringen inom:

SBAB

3 mån: 2,15 (-0,20)
1 år: 2,14 (-0,17)
2 år: 2,24 (-0,10)
3 år: 2,34 (-0,15)
4 år: 2,59 (-0,14)
5 år: 2,75 (-0,14)
7 år: 3,09 (-0,14)
10 år: 3,49 (-0,13)

Handelsbanken

3 mån: 2,23 (-0,14)
1 år: 2,17 (-0,17)
2 år: 2,26 (-0,10)
3 år: 2,37 (-0,15)
5 år: 2,81 (-0,10)
8 år: 3,44 (-0,19)
10 år: 3,62 (-0,20)

Nordea

3 mån: 2,21 (-0,15)
1 år: 2,15 (-0,15)
2 år: 2,25 (-0,10)
3 år: 2,35 (-0,10)
4 år: 2,65 (-0,10)
5 år: 2,80 (-0,10)
8 år: 3,60 (-0,10)

Fler boräntor hittar du i vår jämförelseguide >

Så påverkas din plånbok av nollräntan

Aldrig förr har reporäntan legat på noll procent och efter Riksbankens sänkning kan det bli mer pengar i plånboken. Bland annat lär bolåneräntor sänkas liksom skatten på vissa sparformer. Men glöm inte att se över sparandet, då även räntan på sparkonton lär sänkas.

När reporäntan sänks brukar bankernas egna räntor följa i dess linje. I dag är dock bolåneräntorna redan väldigt låga, då många banker redan har sänkt dem. Till exempel erbjuder ICA Banken bolån med 1 års bindningstid för 2,31 procents ränta och då är inte någon ränterabatt inräknad. Men trots de redan låga nivåerna kan bolåneräntan komma att pressas ner ytterligare, vilket även lär gälla för sparräntorna. I dag är det redan låga nivåer på sparräntorna hos storbankerna, till exempel har Nordea redan nu nollränta på sparkontot med fria uttag.

Men det finns andra banker och kreditinstitut som ger bättre ränta, så det kan löna sig att titta runt. Det går till exempel att få 10 procents ränta hos företag som 4Spar, 24Money och Swespar. Men observera att dessa sparkonton inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. I vår jämförelseguide kan du jämföra sparräntor med eller utan insättningsgaranti.

Andra effekter blir att kronan faller i värde. Det blir därmed dyrare att åka utomlands, men exporten gynnas. Även skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar lär sänkas då statslåneräntan förmodligen sjunker, vilket Riksgälden beslutar om i slutet på november. Även skatten på pensionssparande och räntan på studielån påverkas av statslåneräntan och kommer att bli lägre. Det betyder mer pengar för den enskilde, men förlorade skatteintäkter för staten.

Reporäntan chocksänks till noll procent

Det blev en ännu större sänkning av reporäntan än vad flera experter siade om. Riksbanken meddelade i dag att reporäntan sänks med 0,25 procentenheter till noll procent. Detta på grund av den låga inflationen.

Enligt Riksbanken är den svenska ekonomin ganska stark och konjunkturen fortsätter att förbättras, men inflationen är för låg. Den har fortsatt att vara lägre än väntat, vilket även är förhållandet i omvärlden. För att nå inflationsmålet på 2 procent gör Riksbanken därför bedömningen att reporäntan behöver sänkas till 0 procent, samtidigt som räntebanan revideras. Reporäntan behöver vara kvar på denna nivå tills inflationen tagit tydlig fart och väntas kunna börja höjas först i mitten av 2016. Först i slutet på 2017 når den 1,75 procent.

Sänkningen av reporäntan ökar riskerna med hushållens höga skuldsättning och därför krävs reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad, enligt Riksbanken.