Arkiv: Nyheter

Glöm inte anmäla kontot till Skatteverket

Tänk på att anmäla ditt konto till Skatteverket om du vill ha ut din eventuella skatteåterbäring innan midsommar.

Om du väntar skatteåterbäring kan det kanske vara skönt att få pengarna lagom semestern. Men då behöver du ha anmält ditt konto till Skatteverket. I förra veckan hade drygt en miljon svenskar fortfarande inte gjort detta, enligt Placera. Tänk också på att bankkontot du anger ska vara ditt eget och inte ha flera kontohavare.

För att få återbäringen innan midsommar ska du även ha deklarerat elektroniskt och i tid. Du har fram till den 4 maj på dig att deklarera och den första utbetalningsperioden är 8-12 juni.

Läs gärna våra tips för deklarationen >

Fler ger fickpengar via bankkort

Att ge fickpeng kan vara ett bra sätt att lära barn om pengar. Trenden att ge sina barn vecko- eller månadspeng via ett eget bankkort ökar, samtidigt som andelen som inte får fickpengar ökar.

I Nordeas undersökning om fickpengar 2015 visade det sig att 44 procent av de tillfrågade föräldrarna inte ger sina barn fickpengar alls eller att man gör det då och då efter behov. Anledningarna som ges är att man gör det när det behövs, att barnet är för omoget eller att föräldrarna ändå betalar för allting.

Genom att ge fickpengar kan barn få en lärdom om konsekvenserna av att spendera pengar. Att pengar tar slut. Att lära sina barn att ta ansvar för pengar är också det främsta skälet som ges i undersökningen till varför man ger sina barn fickpengar.

Av de som ger fickpengar har användandet av banköverföring ökat. 43 procent använder sig av detta, medan andelen förra året var 38 procent.

Det genomsnittliga beloppet som ges:

6-8 år: 90 kr/mån
9-11 år: 148 kr/mån
12-14 år: 320 kr/mån
15-17 år: 737 kr/mån

Få gratis kläder i klädbytardagen

Lördagen den 18 april har du chans att på ett miljösmart och gratis sätt förnya din garderob. Då anordnas nämligen klädbytardagen runt om i landet.

Passa på att göra en vårrensning och ta med upp till fem fräscha plagg från garderoben till närmaste utlämningsställe och byt till dig nya. Runt 100 arrangörer har anslutit sig till klädbytardagen, som anordnas genom Naturskyddsföreningen. Det innebär att det finns utlämningsplatser på flera håll i landet.

Det är helt gratis att delta och för varje klädesplagg du lämnar in får du en biljett som du kan använda till att byta till dig ett nytt plagg. Det är ett miljösmart sätt att få nya kläder kostnadsfritt, samtidigt som du gör dig av med dem du tröttnat på. De kläder som du har tröttnat på kan bli roliga för någon annan istället. Max fem plagg gäller.

Förra året genomfördes 102 arrangemang där 11 400 besökare deltog och 32 500 klädesbyten gjordes.

Hos Naturskyddsföreningen hittar du närmaste utlämningsställe.

Så påverkas plånboken av vårbudgeten

Nu har regeringen presenterat vårändringsbudgeten där flera av förslagen från höstbudgeten återanvänds. Här är några av dem som kan påverka din plånbok.

– Höjt tak på A-kassan från den 7 september, där alla som tjänar upp till 25 000 kr får 80 procent av sin lön de första 100 dagarna.

– Underhållsstödet höjs med 300 kr per barn och månad till 1573 kr från den 1 januari 2016.

– Familjer med barn och ungdomar under 18 år får gratis medicin från 1 januari 2016.

– Bostadstillägget för pensionärer höjs med cirka 100 kronor från 1 september 2015.

– Regeringen satsar cirka 1 miljard på personal inom äldreomsorgen från 1 september 2015.

– Bensinskatten höjs från 1 januari. Bensinpriset höjs med 55 öre per liter och dieselpriset höjs med 60 öre per liter. En liter etanol E85 höjs med 18 öre.

– Schablonskatten på sparande i Kapitalförsäkring och Investeringssparkonto höjs nästa år och ett tak införs så att den inte kan bli lägre än noll.

– Reglerna för rut- och rotavdraget ändras från 1 januari, vilket innebär att rotavdraget sänks från 50 till 30 procent av arbetskostnaden och rutavdrag för läxhjälp, matlagning och poolrengöring avskaffas.

Regeringen har hittills regerat med alliansens budget men kan nu införa ändringar. Budgetdebatten börjar kl 13.00 i eftermiddag.

FI: Fler amorterar men amorteringskrav behövs

I årets bolåneundersökning visade det sig att hushållen är bättre rustade och att allt fler amorterar än för ett år sedan. Men Finansinspektionen menar ändå att ett amorteringskrav behövs.

Enligt Finansinspektionen, FI, väljer nämligen många hushåll som har relativt hög belåningsgrad att inte amortera. Siffrorna visade att 4 av 10 hushåll med belåningsgrad mellan 50 och 70 procent valde att amortera. Det anser FI anser vara för lite och menar att det nya amorteringskravet behövs.

Undersökningen visade däremot att allt fler med belåningsgrad över 70 procent valde att amortera. Hela 9 av 10 låntagare inom denna grupp valde att amortera, vilket kan jämföras med förra årets undersökning där 7 av 10 valde att amortera. När undersökningarna startade 2011 var det endast 4 av 9 nya låntagare som valde att amortera.

Dessutom har amorteringarna vuxit till 3,5 procent av hushållens inkomster jämfört med 2 procent för ett år sedan. Enligt FI är hushållen också bättre rustade för att klara av högre ränta eller inkomstbortfall.

Den genomsnittliga belåningsgraden ligger kvar på 67 procent precis som förra året och trots att priserna har ökat har inte skulderna på bostäder vuxit.

Taket i a-kassan föreslås höjas

Regeringen vill höja taket i a-kassan, så att alla med en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin lön de 100 första ersättningsdagarna. Höjningen föreslås träda i kraft i höst och det blir i så fall första gången på 13 år som en höjning görs.

I en gemensam debattartikel i Arbetet skriver Magdalena Andersson, finansminister, och Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, att man vill förstärka arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att den högsta dagpenningen kommer att uppgå till 910 kr mellan dag 1-100 och sedan sker en nedtrappning till 760 kronor. Förändringen innebär att det blir bättre för de som jobbar och har en lön på 18 700 kronor eller mer och uppfyller villkoren få att få ersättning.

Även den högsta ersättningen för dem som inte har varit med i en a-kassa tillräckligt länge för att få inkomstrelaterad ersättning föreslås höjas. Höjningen blir från 320 kronor till 365 kronor.

Förändringarna föreslås träda i kraft 7 september.

Räknesnurra – jämför nya och gamla rotavdraget

 

Villaägarnas Riksförbund har tagit fram en räknesnurra så att konsumenter kan räkna ut hur mycket arbetskostnaden för en renovering i framtiden kommer att kosta i jämförelse med nuvarande regelsystemet för rot. 

Villaägarna är kritiska till sänkningen av Rotavdraget och har startat en namninsamling för att stoppa regeringens förslag om att minska rotavdraget från 50% till 30%. 

 

De har också lanserat en räknesnurra där man kan jämföra hur stor skillnad det skulle bli att anlita hantverkshjälp i framtiden med nya rotavdraget. En arbetskostnad på 30 000 kr skulle framöver bli 6000 kr dyrare än det är i dag. 

Som argument mot sänkningen av rotavdraget hänvisar Villaägarna till en undersökning från 2011 av Skatteverket som visade att många av de som utnyttjade rotavdraget tidigare hade gjort reparationen/renoveringen själva, betalat svart för tjänsten eller helt enkelt låtit bli att genomföra jobbet. Därmed anser Villaägarna att rotavdraget bland annat är jobbskapande. 

Källa: Villaägarnas Riksförbund

Bolåneutredningen klar – ökad insyn och ångervecka föreslås

I dag presenterades resultatet av Bolåneutredningen. Ett av förslagen som lagts fram är att kunder ska få tid på sig att överväga ett låneerbjudande i sju dagar innan banken får ändra i villkoren, ett annat är att bankerna ska redovisa snitträntorna för bolån öppet för kunderna.

Den statliga utredningen, som undersökt hur EU-direktivet om bostadslån ska kunna anpassas till den svenska lagstiftningen, har kommit fram till att  bolånekunderna ska få mer makt och ökad insyn i bankernas kostnader.

Utredningen kom bland annat fram till att kunderna bör få möjlighet till en betänktetid om upp till sju dagar innan ett bolån binds, dock får banken under vissa omständigheter ändra räntan tills dess att lånet betalas ut.

Andra förslag, som utredningen presenterar, handlar om att banken ska ge information till kunderna om vad lånet kostar banken. De ska också redovisa vad snitträntan under året har varit för andra kunder. På så sätt ska kunden kunna värdera om den egna räntan är på en rimlig nivå eller inte.

I utredningen föreslås också att bankerna inte ska kunna kräva att låntagaren även köper andra tjänster av banken för att beviljas lån. Det ska inte heller gå att sätta ihop olika paketerbjudanden utan att tydligt redovisa vad var och en av tjänsterna i paketet kostar.

Utredningen i sin helhet finns att läsa på regeringens webbsida.

Källa: DI.se, DN.se och regeringen.se

Allianspartierna lägger egna budgetmotioner

Nu har Alliansen gett besked om att varje parti kommer att lägga sin egen budgetmotion i vår och höst.

Men partierna höjer även ett varnande finger till regeringen: ”Vi ska hedra decemberöverenskommelsen, men vi ­kommer inte att acceptera ett ensidigt agerande om överskottsmålet från regeringen” skriver Allianspartiernas partisekreterare på dagens DN Debatt. Partierna är beredda att väcka misstroendevotum i de fall som inte omfattas av decemberöverenskommelsen.

Allianspartierna understryker att man kommer att fortsätta samarbetet i riksdagens utskott och kommer att inleda en gemensam färdplan med siktet inställt på nästa val. Partisekreterarna skriver att alliansen behöver utvecklas, både enskilt och tillsammans. De fyra olika budgetmotionerna ska understryka att alliansen består av fyra olika partier, men också visa att partierna står för gemensamma värderingar.

Partisekreterarna ger redan nu besked om att Alliansen kommer att ha ett gemesamt valmanifest inför nästa val.

Sparandet till barnen minskar

Sedan 2012 har föräldrars snittsparande till barnen minskat från 515 kronor till 452 kronor. Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar.

Enligt privatekonom Elisabeth Hedmark på Länsförsäkringar är det förvånande att sparandet till barnen har minkat de senaste åren, eftersom hushållen har fått det bättre ställt ekonomiskt. En delförklaring kan vara att sparkapitalet, som till stor del har placerats i fonder, har ökat mycket under under årens lopp och att föräldrarna därför drar ner på sparandet om kapitalet är stort.

I undersökningen framkom även att pappor tycker att barnen ska ha ett större sparkapital när de lämnar hemmet, än vad mammor tycker.

Här ger vi dig några tips att tänka på när det gäller sparande till barn >