Arkiv: Nyheter

Här kommer jobben att finnas under 2015

Arbetsförmedlingen senaste jobbrapport visar att yrken inom tjänstesektorn kommer att vara en het marknad under året samtidigt som vårdpersonal och lärare är en bristvara.

Rapporten från Arbetsförmedlingen, AMS, visar på en bred tillväxt av jobb både inom den privata och den offentliga tjänstesektorn. I den offentliga sektorn är det framförallt inom vården och skolan där det råder mest brist på arbetskraft. I den privata sektorn kommer jobben att växa på bred front och redan idag har företagen svårt att rekrytera personal som bland annat ingenjörer samt mjukvaru- och systemutvecklare.

Inom de yrken som inte kräver någon eftergymnasial utbildning så råder det brist på blanda annat kockar, murare, bilmekaniker, golvläggare, undersköterskor, tandsköterskor med mera.

Börserna rusar efter positiva besked från Greklandsförhandlingarna

Måndagens möte mellan Grekland och långivarna var ett steg i rätt riktning och man ser ut att vara allt närmre en överenskommelse. Förhandlingarna sköts dock upp ytterligare men de positiva tongångarna fick de Europeiska börserna att reagera positivt.

Måndagens möte mellan Grekland och långivarna IMF, ECB och EU sågs som sista chansen till en lösning. På mötet presenterade Grekland en ny handlingsplan som långivarna ställde sig positiva till med en höjd inkomstskatt för de som tjänar 30 000 euro per år, höjd moms inom vissa områden samt höjd pensionsålder. Dock nådde man aldrig en överenskommelse eftersom långivarna vill se över förslagen ytterligare och sköt därmed upp förhandlingarna. Förhoppningen är att man ska nå en överenskommelse redan denna vecka.

Beskedet från Greklandsförhandlingarna mottogs med stigande kurser på europeiska börserna och Stockholmsbörsen OMXS30 stängde på 2,83% plus och den breda OMXSPI på 2,51% procent plus. För OMXS30 så innebar måndagens uppgång på 2,83 procent årets bästa dag. Även under tisdagsmorgonen fortsatta börserna att rusa uppåt.

Ingen ränteförändring i juli

En utfrågning av aktörerna på ränte- och valutamarknaden visar att en majoritet tror på en oförändrad reporänta i juli.

Den 1 juli kommer Riksbanken återigen sätta sig ned och ta ett beslut rörande reporäntan, ett beslut som sedan kommer att bli gällande den 2 juli. Just nu är räntan på historiskt låga -0,25 procent efter att Riksbanken sänkt räntan i panik i mitten av mars.

Senast Riksbanken tog ett beslut om reporäntan i slutet av april så valde man att lämna den oförändrad, trots att flera analytiker trodde på en sänkning.

När SKOP genomförde sin senaste undersökning, på uppdrag av Handelsbanken, visar det sig att en stor majoritet av de utfrågade aktörerna på ränte- och valutamarknaden, hela 98 procent, tror att räntan lämnas oförändrad i juli. Det är en stor skillnad jämfört med undersökningen månaden innan då lite mer än 50 procent trodde på en oförändrad ränta. 86 procent av de utfrågade aktörerna tror samtidigt på en oförändrad räntebana.

Källa: Di.se

Börsen ned efter att förhandlingar med Grekland brakat samman

Diskussionerna med Grekland går fortfarande trögt och söndagens förhandling avbröts oväntat tidigt. De strandade förhandlingarna gav eko på börserna som sjönk på bred front.

Grekland viker sig inte i förhandlingarna med långivarna om åtgärdsplanen för att minska sina skulder. Grekland är inte intresserade av att förändra momsen eller pensionerna, två frågor som är av yttersta vikt, och detta fick söndagens förhandlingar att braka samman redan efter 45 minuter.

De avbrutna förhandlingarna mellan Grekland och långivarna gav eko på börserna, som har räknat med att Greklands kris kommer att lösa sig. Diskussionerna om ett Grekiskt uttåg ur Eurosamarbetet, dvs ett Grexit, är åter igång och under måndagen sjönk börserna på bred front i Europa och bland annat sjönk Stockholmsbörsen OMX 30 med 1,90 procent, franksa börsen med 1,76 procent, tyska börsen sjönk med 1,89 procent och den italienska med hela 2,50 procent. Även de amerikanska börserna Dow Jones och NASDAQ stängde på minussidan kring 0,5 procent.

Euron sjönk mot kronan med 0,2 procent till 9,2274 och Dollarn sjönk också med 0,2 procent till 8,2153. Den svenska kronan stärktes även mot den danska kronan till 1,237 men tappade 0,6 porcent mot den norska kronan till 1,054.

Pensionärer får sänkt skatt

Statminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson kallar den nuvarande beskattningen av pensioner för orättvis och omoralisk och utlovar en sänkning av pensionärsskatten till 2016. Utspelet kom i en debattartikel på DN debatt i torsdags.

I höstmotionen ska regeringen göra utrymme för sänkningar av pensionärsskatten, reformen beräknas kosta ca 2 miljarder kronor och träda i kraft 2016. Statministern och finansministern har i ett gemensamt debattinlägg slagit fast att pensinärer med en årsinkomst på 120 000 kr per år ska beskattas likvärdigt med löntagare under 65 år. Dessutom kommer de även justera skattenivån för de som har en pension som uppgår till max 240 000 kr per år, hur stor sänkningen kommer att bli uppger de inte.

Källa: DN.se

SBAB höjer kraven på bolån

Enligt uppgifter från Dagens Nyheter så kommer den statliga banken SBAB under sommaren att höja kraven för det som ska teckna ett nytt bolån.

Hushållens hög skuldsättning är en av anledningarna till att SBAB kommer att höja kraven när ett nytt bolån ska tecknas. Banken kommer att införa ett nytt tak vilket innebär att lånets storlek inte får överstiga 6,5 gånger bruttoinkomsten och redan vid fem gånger bruttoinkomsten kommer banken att göra individuella bedömingar om det är aktuellt med ett större lån än så.

När detta tak kommer att införas är inte helt säkert men entligt uppgifter som SBAB har lämnat till DN så kommer taket att införas någon gång under sommaren.

Källa DN.se

Slopat ränteavdrag kan bli verklighet

Dagens Industri har räknat fram att ränteavdraget kan bli en mycket dyr historia för staten när räntorna vänder upp igen och det finns därmed en del som talar för att ränteavdraget kan komma att slopas helt eller i alla fall delvis.

Svenskarna lånar mer än aldrig förr och bolån är inget undantag. Att svenskarnas lån är större än någonsin blir en kostsam historia för staten när ränteavdragen ska betalas. Dock har räntorna varit låga de senaste åren vilket givetvis bidragit till mindre kostnader för staten. Målet är dock att reporäntan ska vända upp igen och då kommer sannolikt även andra räntor, som bland annat boräntorna, att hänga på.

Dagens Industri, DI, har räknat på hur mycket ränteavdraget kommer att kosta staten om räntorna är tillbaka på en ”normal” nivå igen, kring fyra procent. I dagens läge kostar ränteavdraget 16,8 miljarder per år, i ett läge där boräntorna i ligger strax över två procent i snitt. Men skulle räntorna nu vända upp igen och boräntorna ligga på fem procent då har Dagens Industri räknat fram att detta kommer att kosta svindlande 37,9 miljarder kronor per år, en ökning på 21,1 miljarder, och man jämför detta med kostnaden för migrationen som ligger på cirka 17 miljarder.

Med de astronomiska siffrorna som grund är det nu många som tror att staten kommer att minska på ränteavdraget framöver, i takt med att räntorna blir allt högre. Enligt DI vill de tre myndigheterna Finansinspektionen, Konjunkturinstitutet och Riksbanken ta bort ränteavdraget helt och hållet.

Källa: DI.se

Bankernas snitträntor ska nu redovisas

Från och med den första juni är bankerna tvingade att redovisa snitträntorna på bolån, månad för månad, öppet. Vi har kollat in hur stor skillnad det var mellan bankernas snitträntor i maj och skillnaden mellan den högsta och lägsta räntan är över 0,40 procentenheter.

Den första juni kan bankerna inte längre ducka för att redovisa hur stor skillnad det är mellan bankernas listräntor och den verkliga räntan de ger sina kunder. Nu är bankerna tvingade att redovisa den genomsnittliga räntan öppet, över alla bindningstider, och vi har kikat på hur stor skillnad det är på tremånadersräntan i maj. Nedan har vi listat bankernas snitträntor i maj och vi kan konstatera att SEB hade den lägsta snitträntan på 1,33 procent och högst snittränta hade Länsförsäkringar på 1,77 procent, det är en skillnad på hela 46 procentenheter.

Så skiljer sig bankernas snitträntor

Bank 3 månadersräntan i maj
SEB 1,33%
Danske Bank 1,47%
Mittbolån 1,51%
Handelsbanken 1,56%
Skandiabanken 1,58%
Nordea 1,59%
Swedbank 1,60%
SBAB 1,66%
Ica Banken 1,70%
Ikano Bank 1,77%
Länsförsäkringar 1,79%

Här kan du se bankernas listräntor på bolån >

Snart dags för skatteåterbäring

Nästa vecka är det dags för skatteåterbäring för alla som har deklarerat elektroniskt och lämnat in deklarationen senast den 4 maj.

Vecka 24, mellan den 8-12, juni kommer Skatteverket att betala ut skatteåterbäringen till alla som uppfyller nedanstående kriterier för att på skatten tillbaka innan midsommar.

  • Att du lämnat in deklarationen innan den 4 maj
  • Att du deklarerat elektroniskt eller per telefon
  • Att du angivit ett bankkonto dit pengarna ska betalas ut
  • Att deklarationen är färdiggranskad hos Skatteverket och utan fel

Om något av ovanstående kriterier inte uppfyllts kommer återbäringen att istället att betalas ut i augusti, 5-7 augusti om du har anmält ett bankkonto eller 10-14 augusti med ett utbetalningskort om du inte har anmält ett konto och beloppet överstiger 2000 kr.

Källa: Skatteverket

Så påverkar deltid din pension

En ny rapport från pensionsföretaget Alecta visar att deltidsarbetande slår hårt mot den slutliga pensionen och framförallt tjänstepensionen.

Alectas rapport ”Deltidsfällan – hur en ojämställd arbetsmarknad ger ojämställda pensioner” visar att deltidsarbetande ger en avsevärt mindre pension än någon som jobbat heltid hela livet, då varje intjänad krona påverkar den slutliga pensionen. Och att deltidarbete i dagens pensionssystem påverkar den slutliga pensionen i allt större grad än vad deltidarbete gjorde tidigare.

Det spelar stor roll när och hur du deltidarbetar. Jobbar du deltid i slutet av arbetslivet så påverkas tjänstepensionen mest medan deltidsarbetet tidigt i arbetslivet påverkar premiepensionen mest.

Rapporten visar också att kvinnor jobbar deltid i större utsträckning än männen, en av tre mot en av tio, och har oftast lägre löner vilket i sin tur ge en lägre pension. Och att många tvingas gå ned i deltid ofrivilligt

Alecta har tagit fram några exempel på hur mycket den totala pensionen, både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, påverkas av hur du arbetar och jobbar du deltid i några fåtal år så kostar det dig tusenlappar i pension.

Källa: Alecta