Statistiska Centralbyrån rapporterar att huspriserna i Sverige har ökat med cirka 4 procent mellan det andra och tredje kvartalet i år.
SCB:s småhusbarometer visar att priserna fortsätter att öka. Speciellt synligt blir det om man jämför med det senaste året. Jämför man med det tredje kvartalet förra året så har snittpriserna på småhus ökat med 11 procent. Mellan det andra och tredje kvartalet i år har priserna för småhus stigit i samtliga län bortsett för Blekinge där priserna var helt oförändrade.
Mest steg de i Gävleborg, där ökningen låg på 10 procent, följt av Jämtlands län med nio procent.En mer måttlig stigning har det däremot varit i storstadsregionerna. I alla tre områden, Stockholm, Malmö och Göteborg ökade priserna med två procent, men det är även i dessa regionerna som priserna generellt sett är högst.
Jämför man på årsbasis istället, det vill säga tredje kvartalet i år jämfört med tredje kvartalet förra året så har priserna stigit i samtliga 21 län. Även på årsbasis så är det i Gävleborg som det har stigit mest med 17 procent, tätt följt av Örebro län som stigit med 15 procent. Tittar man på storstadsregionerna på årsbasis märks en betydligt större ökning av priserna mellan 11 och 13 procent.
Däremot så hittar vi den lägsta prisökningen i Norrbottens län, där priserna steg i snitt med fyra procent.
Sveriges kommuner och Landsting (SKL) varnar inför en eventuell skattechock. SKL har förutspått att den kommunala skatten kan hamna på över 34 kronor år 2020, om inte statsstöd, effektiviseringar och nedskärningar görs i tid.
Dagens Nyheter rapporterar om SKLs ekonomiska rapport som presenterades under onsdagen och det ser inte ljust ut inför framtiden. Den kommunala sektorn har haft många år av lyckad ekonomi i rad men nu har skillnaderna mellan inkomster och utgifter mellan kommunerna ökat. SKL menar att om ingenting görs åt detta så kommer differensen ligga på nästan 50 miljarder kronor år 2020. Detta skulle motsvara en skattehöjning på 2:10. En av de största anledningarna till varför, är att befolkningen växer. Den största ökningen sker hos barn upp till 18 år och äldre människor mellan 65 och 84 år. Dessa åldersgrupper är även de som kostar mest för kommunerna.
Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKL berättar att fram till 2020 kommer en ökning av barn, med en kvarts miljon. Det är både den stora flyktinvandringen som bidrar och att födelsetalen har ökat markant. Hon menar att Sverige är på väg in i ännu en babyboom. En annan anledning är skatteunderlaget inte har växt lika fort som tidigare och att det inom viktiga sektioner råder en arbetsbrist, vilket driver upp de lönerna. SKL själva tror inte att det kommer bli en så pass stor skattehöjning som deras kalkyl säger.
Svenskarna har aldrig varit så skuldsatta som idag. SEB:s sparbarometer presenterades på onsdagen och siffrorna är skakande. Hushållen skuldsättning uppgår till 3 600 miljarder kronor – vilket är 87 procent av Sveriges BNP.
Enligt SEB:s sparbarometer växer siffrorna med 7,3 procent per år, vilket SEB:s privatekonom Jens Magnusson menar är oroväckande snabbt.
– Det finns all anledning att hålla ögonen på utvecklingen. Skulderna får förstås inte springa i väg hur långt som helst, säger han.
Något som har eldat på skulderna är de låga räntorna som gjort det möjligt att låna stora belopp, för framförallt är det bostadslån som står för den stora delen. Men konsumtionslån ökar också. Jens Magnusson uppmanar dock till lugn och tycker att man bör invänta resultatet av amorteringskravet som införts innan man gör något annat.
– Det finns risker med nuvarande situation, men man får inte drabbas av panik och vidta allt för många åtgärder för snabbt. Gör man det riskerar man att skapa just de problem på bostadsmarknaden som man vill undvika, säger han.
Källa: SEB Sparbarometern för andra kvartalet 2016
Färsk statistik som DN har analyserat visar att fler flyttar från storstäder än in. En stor förklaring är att många bosätter sig i storstädernas grannkommuner.
2015 ökade Stockholm sin befolkningsmängd till rekordhöga 923 516 invånare. Men enligt DN beror inte ökning på inflyttning utan på ökad invandring och att fler föds än dör. Samma situation gäller också för Sveriges andra och tredje största stad, Göteborg och Malmö. Detta kallas för ”inrikes flyttningsunderskott”.
Tvärtemot vad gäller det och vad gäller ”inrikes flyttningsöverskott” låg istället kommuner som Sundbyberg, Helsingborg och Solna. 130 av Sveriges kommuner hade förra året ett ”inrikes flyttningsöverskott”.
Idag, måndag släpps nya sedlar och mynt. 100-kronorssedeln pryds av Garbo och 500-kronorssedeln har Birgit Nilsson på sig. Sedlarna blir from idag 3 oktober giltiga som betalningsmedel.
Samtidigt som de nya sedlarna släpps kommer även ny enkrona och femkrona och comeback gör tvåkronan.
Riksbanken visar upp de nya sedlarna för allmänheten mellan 14-19 måndag 3 oktober och då finns det möjlighet för de som vill att växla till sig de nya mynten och en Garboklädd hundralapp.
30 juni blir de gamla mynten ogiltiga, så passa på att växla in de i god tid innan.
En ny undersökning från Villaägarna visar att prisskillnaderna på elnät är stora beroende på vart du bor. Skillnaden kan vara på uppemot 8000 kronor beroende på vilken kommun du bor.
Priskillnaderna mellan elbranschens giganter Ellevio, Vattenfall och andra elnätsbolag är stora visar en genomgång som Villaägarna har gjort. Enligt genomgången har prisskillnaderna också ökat de senaste åren. Ellevio förklarar det med att deras nät till stor del består av landsbygdsnät.
De dyraste och billigaste nätet är samma i år som förra året och sedan dess har priserna i kommuner med höga priser ökat priserna. Nu vill Villaägarna att regeringen agerar för att göra priserna mer jämna och rimliga.
– Det är ett haveri, säger Anna Werner på Villaägarna. Elnätsbolagen förklarar de höga priserna med bland annat nödvändiga investeringar.
Topp 15 dyraste kommunerna är kommuner där Ellevio står för elnät: Hällefors, Laxå, Lekeberg, Ljusnarsberg, Eda, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Kil, Munkfors, Storfors, Sunne, Torsby och Gullspång
Torsdag 29 september är det återvinningen dag. I samband med det har Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, (FTI), med hjälp av konsultfirman Trinovo Consulting genomfört en analys av olika länders återvinningsstatistik. Och svenskar får en stor tummen upp.
Enligt analysen är Sverige tillsammans med Belgien det länder som visar högst återvinningsgrad av förpackningar och tidningar i Europa. Svenskar är duktiga på att källsortera och lämna in material till återvinning. Men det är inte alla länder i Europa som är lika återvinningsstarka. I vissa andra europeiska länder tappar man och återvinningen minskar.
– Svenska hushåll och verksamheter fortsätter att öka sin källsortering. Ibland få vi ändå höra att vi halkat efter våra europeiska kollegor, något som vi har haft svårt att förstå när vi jämför oss med våra motsvarigheter i Europa, säger Kent Carlsson, vd vid Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI.
– Det är därför glädjande att vi nu fått bekräftat att vi faktiskt är bäst i Europa på att återvinna förpackningar och tidningar.
Källa:Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, (FTI)
Enligt en ny rapport från den schweiziska storbanken UBS är Stockholms bostadsmarknad en av de mest övervärderade i världen. Detta enligt UBS Global Real Estate Bubble Index för 2016.
Sex städer pekas ut som med extra hög risk och det är på första plats Vancouver, sedan Stockholm och på tredje plats London. Därefter München, Sydney och Hong Kong. Chicagos bostadsmarknad däremot klassas som undervärderad.
Städer som nämns som rimligt värderade är Zürich, Genève, Tokyo, Frankfurt, Paris, Singapore, New York, Milano och Boston.
”Sedan 2011 har bostadspriserna i städerna med bubbelrisk stigit med i genomsnitt nära 50 procent. I övriga finanscenter har priserna bara stigit knappt 15 procent. Gapet är inte i proportion med lokal ekonomisk tillväxt och inflationstakt”, står det i rapporten från UBS.
Banken skriver om Stockholm att prisnivåerna har dubblats de senaste 12 åren samtidigt som låneräntorna gått ner. Hyresmarknaden beskrivs även som ”dysfunktionell” och att det saknas incitament för att möte den bristande bostadstillgången.
Företaget God El har tagit fram en beräkning som visar att svenskar under 2015 betalade nästan 1 miljard för mycket i elkostnader. Det är de dyra anvisade avtalen som elavtalen övergår till när man inte gör ett aktivt val, meddelar God El i ett pressmeddelande.
I förra veckan meddelade regeringen och energiminister Ibrahim Baylan att det kan bli tal om en prisreglering av elmarknaden. Han ansåg att eldbranschen inte själva har bidragit tillräckligt mycket till att förändra avtalsformerna och ändra detta.
Anvisningsavtalen, eller tillsvidareavtal som de också kallas, ligger ofta på cirka 30-50 procent dyrare och pga dessa betalar svenskar närmare 1 miljard extra i elkostnader som inte skulle behövas om bara ett aktivt val gjordes. Ungefär 600 000 svenskar beräknas ligga på anvisade avtal. Särskilt viktig är det att kolla om vid byte av bostad då 8 av 10 av de som ligger på anvisade avtal fått det efter en flytt.
– Anvisningsavtal var i snitt drygt 50 % dyrare än rörliga avtal under 2015. Många elkunder hamnar automatiskt på ett sådant avtal utan att de vet om det när de byter bostad, säger Björn Dahlberg, elmarknadsexpert på GodEl.
– Hälften av alla hushåll som hamnar på dessa avtal ligger kvar där i över ett år, och genomsnittskunden betalar varje år 1700 kr för mycket till elbolaget helt i onödan, fortsätter Björn Dahlberg.
Snart kommer nya mynten. Endast 10-kronan kommer vara fortsatt giltiga efter den 30 juni 2017. Myntkartan.se hjälper dig hitta ställe att lämna in dina gamla mynt.
Den 30 juni 2017 blir alla gamla mynt förutom 10-kronan ogiltiga. Det gäller 1 kronan och 5-kronorna som ersätts med nya mynt. Enligt Riksbanken är det cirka 2,6 miljarder kronor som blir ogiltiga och i varje svenskt hushåll finns det i genomsnitt 770 kronor i mynt och mycket i burkar och sparbössor.
Den 3 oktober kommer de nya mynten och det är det största mynt- och sedelutbytet som gjorts i Sverige någonsin. En stor del av de gamla mynten kommer bytes ut via handel men Riksbanken har också tagit fram ett hjälpmedel, myntkartan.se, där man enkelt kan se vart närmaste inlämningsställe är.
– Vi vet att många som har större mängder mynt undrar var man kan lämna in dem, och myntkartan.se ger svar på den frågan. Det kan finnas begränsningar för bank och handel att ta emot stora mängder mynt. Därför lanserar vi denna tjänst redan nu, meddelar Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef i ett pressmeddelande från Riksbanken.
Källa och bild: Riksbanken
Låna pengar hos Coop
Låna pengar hos Coop MedMera Bank till en individuell ränta mellan 3,70-9,99%. Som medlem hos Coop kan du dessutom få en lägre ränta. Coop MedMera Bank erbjuder privatlån utan säkerhet upp till 500 000 kr.
Facebook
Nu kan du följa Allt Om Spara på Facebook och få tips och råd hur du kan förbättra din privatekonomi och ta del av de senaste ekonominyheterna.
