Enligt Boverkets senaste prognos fortsätter bostadsbyggandet i Sverige att öka. Trots detta räknar 75% av kommunerna i landet med att ha bostadsbrist om tre år.
Under 2017 väntas ungefär 68 000 nya bostäder byggas i Sverige. Majoriteten av dessa är flerbostadshus och av de nybyggda bostäderna beräknas 25 800 vara bostadsrätter och 27 500 hyresrätter.
För 2018 ser prognosen ännu ljusare ut då Boverket spår att ungefär 70 500 nya bostäder tillkommer genom nybyggnation.
Men det ökande byggandet kommer inte lösa bristen på bostäder inom de närmsta åren. 75% av kommunerna anger att de väntas ha bostadsbrist om tre år. Bara 71 av landets 290 kommuner bedömer att de inom tre år nått balans på bostadsmarknaden. Bland dessa finns till exempel Salem, Östhammar, Trelleborg och Kalmar.
Det ska dock understrykas att ovanstående siffror endast är en prognos och att byggandet kan komma att bli både lägre och högre än väntat.
Nätshoppingen växer och vi klickar hem kläder, skönhetsprodukter och teknik från hela världen. Just nu är Kina ett populärt land att beställa ifrån då varorna håller låga priser och frakten är nästintill gratis. Men fraktkostnaderna kommer att höjas framöver.
Vi nätshoppar som aldrig förr och just nu toppar Kina listan på länder som vi väljer att beställa från då vi handlar från utlandet. Utöver fyndpriserna, kläder och teknik till låga priser, är dessutom fraktkostnaden från Kina nästintill obefintlig. Det är svårt nog för svensk näthandel att konkurrera med de billiga varorna från Kina. Att sedan fraktkostnaden ofta är lägre än den inom Sverige underlättar inte.
Gammalt system ligger bakom billig frakt
Anledningen till att man kan hålla så låg fraktkostnad ligger i det internationella postsystemet, med rötter från 1874. På den tiden var Kina ett utvecklingsland som behövde hjälp med att få igång sitt postsystem. Något man fick genom subventioner. Av någon anledning har detta system inte följt med i utvecklingen och Postnord tvingas än idag att subventionera paketleveranser från kinesiska företag. Detta bäddar för ökad handel från Kina och Carin Blom, detaljhandelsanalytiker på PostNord, tror att detta bara är början såvida inte fraktkostnaderna höjs.
Snart höjs frakten
Såväl PostNord som Svenska handels har länge flaggat för en förändring. Under förra årets Världspostkongress enades medlemmarna om att ändra terminalavgifterna på internationella försändelser. Det kommer att bli dyrare för China Post att få sina paket levererade i Sverige då man planerar en succesiv höjning de kommande åren. Men än så länge går det inte att svar på hur dyrt det kommer att bli eller hur snabbt det kommer att ske. Beslutet välkomnas av Svensk Handel.
En undersökning visare att de som tjänar mer tenderar att träna mer. Ofta beror det på att de som är välavlönade i många fall får sin träning betald av arbetsgivaren. Idrottsföreningen Friskis&Svettis anser att en idrottsklyfta är på att dela Sverige.
I undersökningen som gjorts framkommer att bland dem som tjänar över 600.000kr /år är det hela 87% som tränar regelbundet. Bland dem som tjänar lägre är det endast 74% som kommer iväg regelbundet och rör på sig. Även när det kommer till synen på träning, huruvida den är viktig eller ej,kan man ser en klar skillnad. Bland höginkomsttagarna anser 63% att det är viktigt med regelbunden träning kontra 45% av dem med lägre utbildning.
Kroppen behöver röra på sig regelbundet för att vi ska må bra och orka mer. Som en av Sveriges största idrottsföreningar med 540.000 medlemmar vill man på Friskis & Svettis motverka trenden att de som tjänar lägre inte tränar i samma utsträckning som höginkomsttagarna..
Träning och rörelse får inte bli en fråga om inkomst. Som träningsarrangörer har vi ett ansvar att göra vår träning tillgänglig för alla, säger Karin Nolke Grubbström.
1083 svenskar mellan 17-79 år har deltagit i undersökningen och av dessa tränar 862 stycken minst en gång per månad. Ett träningspass syftar till minst 30 minuters pulshöjande aktivitet.
Hör du till de 20% som idag hunnit införskaffa dig ett nytt så kallat ”kontaktlöst” bankkort? I veckan kunde SVT visa på luckor i tekniken som gör att en tjuv kan skimma dina kortuppgifter genom att passera en bit ifrån dig med en scanner.
dag är cirka vart femte bankkort ett så kallat kontaktlöst kort där du inte behöver dra kortet eller slå in en pinkod på köp under 200-250 kronor (olika beroende på bank). Tekniken bygger på att du har ett litet chip i ditt kort som överför informationen trådlöst till betalterminalen. Kort sagt, när chipet anropas av en terminal för den över uppgifterna. Det SVT, ihop med två säkerhetsexperter, har gjort är att tillverka en scanner som anropar kortet då de passerar en person på stan och därmed får dess uppgifter. Just denna scanner var byggd med små medel och förhållandevis lite kunskap. Med den kunde de på bara några sekunder kopiera kortuppgifter på upp till fem centimeters avstånd. Enligt Jan Olsson vid polisens nationella bedrägericenter finns det betydligt mer avancerade scanners på marknaden. Scanners som kan plocka dina kortuppgifter på 8-10 meters avstånd.
Kurt Gjesten, företrädare för den organisation som tillverkar korten, menar på att fördelarna med kortet är större än riskerna och att en skimning kan jämföras med att råka ut för ficktjuvar.
-I dagsläget ser vi inget behov av att kryptera korten hårdare men men skulle behovet uppstå, ja då går vi vidare med det.
Polisen tipsar om att ett sätt att skydda sig kan vara att använda ett kortetui i metall.
Idag meddelade Riksbanken att reporäntan kommer att ligga kvar på -0,50% men flaggar för en höjning i mitten av 2018. Dessutom tog de beslut om att utöka köpen av stadsobligationer med 15 miljarder kronor.
Enligt Riksbankens prognos från februari skulle en höjning av reporäntan kunna komma att bli aktuell under början av 2018. Denna prognos har nu reviderats, under dagens presskonferens meddelade myndigheten att en höjning istället spås bli aktuell först i mitten av nästa år. Man utesluter inte heller att sänkningar av räntan kan komma att behöva göras.
I dagens besked uppgav Riksbanken flera skäl till att låta reporäntan ligga kvar på -0,50 procent. Två av skälen var att inflationen ännu inte nått upp till målet på stabila 2 procent och att politisk instabilitet i omvärlden skapar osäkerhet i den svenska ekonomin.
De senaste månaderna har inte mindre än 88.000 svenska hushåll fått kravbrev på återbetalning av bostadsbidrag. Totalt rör det sig om drygt 668 miljoner kronor som ska betalas tillbaka innan den 2 maj i år.
Pengarna som nu krävs in är alltså bostadsbidrag som felaktigt betalats ut under 2015. De återbetalningsskyldiga har uppgett än lägre inkomst än vad de i själva verket haft. 36% av de som sökt bidraget är återbetalningsskyldiga. Det är en ökning från förra årets 33% .
Enligt Jenny Cederborg, enhetschef på försäkringskassan, kan det bero på att fler har osäkra anställningar och har svårt att uppskatta sin inkomst. Det måste vi analysera, säger hon.
Summorna det rör sig om per person är allt från ett par hundralappar till tiotusentals kronor. För dem som inte kan betala innan 2 maj finns möjlighet till avbetalning om man kontaktar försäkringskassan.
Kanske blir det lättare i framtiden. Ett lagförslag har lämnats in om att företagare från och med 2019 ska bli skyldiga att månatligen rapportera in de anställdas inkomst till skatteverket. Med en snabbare inrapportering hoppas försäkringskassan på att avstämningen av bostadsbidragen kan bli mer skyndsamt.
Det är dock inte alla som får negativa besked i sina kuvert. 34372 hushåll har uppgett en högre inkomst än vad man faktiskt haft och kommer därför att få sitt bostadsbidrag retroaktivt.
Svenska hushåll har fått allt mer i plånboken de senaste 14 åren. De som halkar efter i den ekonomiska utvecklingen är pensionärer och arbetslösa. En undersökning, gjord av Swedbank, visar att de svenska hushållen har fått allt mer i plånböckerna. Det gäller främst lönetagare som gynnats av en god realinkomstutveckling. Vi har haft en god ekonomisk tillväxt i Sverige. Enligt Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, har alla fått det bättre men inte lika bra. Inkomstpensionen har bara ökat marginellt och pensionärerna räddas av höjda bidrag och lägre skatter. Undersökningen sträcker sig mellan 2003 och 2017.
Exempel på ökad realinkomst sedan 2003:
Inkomst efter skatt
Ensamhushåll: +6650:-
Hushåll med tonårsbarn: +18750:-
Arbetslös: +980:-
Pensionär: +2060:-
Förlorarna i utvecklingen är alltså arbetslösa och garantipensionärer där utvecklingen inte följer med lika bra. Inkomsten ökar inte i samma takt som kostnaderna och i år blir det tufft då den blir lägre på grund av att höjningen av garantipensionen 2016 och 2017 äts upp av inflationen.
Glada nyheter för er som gillar att surfa på semestern, eller när ni befinner er utomlands av olika skäl. Från om med den 15 juni slopas roamingavgifterna inom EU. Så nu kan ni släppa oron över att komma hem till saltade räkningar från telefonbolagen. Ni är många som kommer att påverkas av denna nyhet. En undersökning från Sifo visar att 87% av svenskarna tycker att mobiltelefonen är den viktigaste teknikprylen att ha med sig då de är på resande fot. Kanske är det rent av fler som vågar sig på att surfa under semestern efter detta beslut? Idag använder vi våra telefoner till såväl att ringa som surfa och fotografera, så kanske är det inte så konstigt att så stor andel tillfrågade vill ha sin telefon med sig.
Beslutet har varit på gång under en tid men problemet har legat i hur telefonbolagen ska ersätta varandra sinsemellan. De lite mer välbärgade nordeuropeiska länderna har inte velat hamna i en sits där de tvingas höja priserna i sina egna länder utan istället lägga låga grossistpriser på roamingen. De sydeuropeiska länderna med mycket turister har i sin tur oroats över att behöva höja sina priser för att kompensera kostnaden.
Men nu har de alltså kommit fram till en lösning. Då återstår bara att beslutet klubbas igenom i EU-parlamentet sedan är det fritt fram att surfa utan att behöva oroa sig för att komma hem till saftiga räkningar efter semestern.
Svensk påsk handlar för många till stor del om godis. Påskharar, chokladägg och fyllda påskägg till hela familjen är för många en naturlig del av påsken.
Svenskar tillhör de som äter mest godis under året och påsk är inget undantag.. Enligt Jordbruksverkets siffror från 2016 äter vi svenskar 16 kilo godis per person under ett år. Totalt sett är jul den högtid när vi äter mest godis inklusive choklad men påsken kommer tätt efter och är även den helg vi äter mest smågodis.
Siffror från 2014 visade att vi äter godis till ett värde av totalt 9,5 miljoner kronor per år. Enligt Jordbruksverkets siffror från 2016 så ökade godisjätten Cloetta sin försäljning av smågodis med 160 procent under påskmånaden.
En ny rapport från SBAB, baserad på EU-kommissionens stora enkätundersökning, visar att de svenska hushållen har den starkaste ekonomiska situationen i hela EU. Så många som 72% av hushållen uppger att de sparar och endast 5% säger att de skuldsätter sig eller lever på sparade pengar.
Trots att sparbenägenheten minskat bland hushållen i Sverige med tre procentenheter kniper vi platsen som mest sparbenägna land. Detta på grund av att 84% av svenskarna, om de blickar framåt, uppger att de troligen kommer att spara/amortera under året som kommer.
Många svenska hushåll har en bra ekonomi och att man ändå är försiktigt och sparar sina pengar är positivt, anser Tor Borg, chefsekonom på SBAB. Svenskarna får, till skillnad från många andra europeiska länder, ekonomin att gå ihop. I botten på undersökningen hamnade Grekland där många skuldsätter sig och har svårt att spara.
Enkäten visar även att Sverige och Danmark är de länder som är mest hoppfulla gällande sin egen ekonomi inför framtiden
Låna pengar hos Coop
Låna pengar hos Coop MedMera Bank till en individuell ränta mellan 3,70-9,99%. Som medlem hos Coop kan du dessutom få en lägre ränta. Coop MedMera Bank erbjuder privatlån utan säkerhet upp till 500 000 kr.
Facebook
Nu kan du följa Allt Om Spara på Facebook och få tips och råd hur du kan förbättra din privatekonomi och ta del av de senaste ekonominyheterna.
