Arkiv: Nyheter

Alltför få klarar en oväntad utgift

Sparande till buffert

Var sjätte svensk saknar buffert

Sparande till buffert Trots att så många som 9 av 10 svenska har någon form av sparande uppger var sjätte svensk att de inte klarar en oväntad utgift på över 5000 kronor. Skulle ett kylskåp eller en diskmaskin gå sönder är det avbetalning som gäller. Detta visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Swedbank.

Trots att många svenskar är duktiga på att spara saknar 7% av befolkningen helt ett sparande. Lika många uppger att de inte skulle klara en oväntad utgift på 1000 kronor. Var sjätte person skulle inte klara en utgift på 5000 kronor.

Om man inte klarar en plötslig utgift på 1 000 kronor så har man en mycket sårbar privatekonomi. Det innebär att man faktiskt inte har råd att gå till tandläkaren om man skulle behöva, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och Sparbankerna.

Låg inkomst ger sårbar privatekonomi

Bland de med lägre inkomst, däribland många yngre, är det hela 13% som inte klarar av en plötslig utgift på 1000 kronor. Till denna kategori har man räknat personer med upp till 24.000 kronor i månadsinkomst. Av dessa klarar inte 6 av 10 personer en plötslig utgift på 5000 kronor. Det är svårt att spara till en buffert med små marginaler. Men Swedbanks privatekonom uppmuntrar all form av sparande och tipsar om att ett par hundralappar kommer att göra skillnad i längden

Tydliga mål med sitt sparande

9 av 10 sparar pengar, av dessa sparar 7 av 10 regelbundet. De flesta sparar till en buffert, det uppger 6 av 10. Nästan lika många sparar långsiktigt.
Drygt en tredjedel har ökat sitt sparande det senaste året. Av dessa skulle hälften klara av att spara mer. Över hälften av dem som sparar idag har råd att spara 2000 kronor i månaden.
11% uppger att de kan spara max 500 kronor per månad.
Av dem som inte sparar alls är orsaken oftast att de inte har råd.

Buffert

En rekommendation är att ha 2-3 månadslöner, efter skatt, undansparat som buffert för oförutsedda utgifter. Det ger en trygghet.

Källa: Swedbank

Läs mer om sparande på Allt om spara. 

FI skjuter på skärpt amorteringskrav

FI vill höja amorteringskrav

Innan sommaren lämnade Finansinspektionen in en stabilitetsrapport där man föreslog skärpta amorteringskrav. Detta på grund av oron över de allt ökande skulderna i svenska hushåll och deras konsekvenser. Myndigheten har nu valt att skjuta på sitt krav – i två månader.
Från och med årsskiftet hade Finansinspektionen velat att amorteringskraven skulle skärpas. Nu väljer de att skjuta på datumet då bolåneföretagen anser sig behöva mer tid. Då förslaget har varit på remiss och det har framkommit att bankerna behöver tid på sig att utbilda sin personal, bygga upp system och ta fram nödvändig dokumentation.

Amorteringskraven – såhär ser det ut

Sedan juni 2016 måste alla hushåll med belåning på under 70% amortera minst två procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. De hushåll som ligger över 70 procent har krav på att betala ytterligare en procent av summan. Nu vill FI att alla som belånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst ska betala ytterligare en procent, utöver det vanliga amorteringskravet.
Nu återstår att se om regeringen godkänner förslaget.

.

Källa: Expressen/dina pengar

Kanelbullens dag

kanebullens prisutveckling

Idag är det kanelbullens dag och det bunkras upp ordentligt med de härliga vetebröden i såväl butiker som caféen. Hur mycket pengar spenderar vi egentligen på dessa bakverk? SCB har gjort en undersökning på kanelbullens prisutveckling.

SCB har samlat in prisuppgifter från butiker och konditorier och jämfört kostnaden med vad det kostar att själv baka sina bullar. De har, för att få fram dessa uppgifter, utgått från ett klassiskt kanelbullerecept och mätt prisutvecklingen på ingredienser.

Prisutveckling sedan 1990

De bullar som ökat mest i pris sedan 1990 är de som säljs på caféer och konditorier. Där ligger ökningen på hela 74%. Men handen på hjärtat. Storleken på bullarna har även de ökat markant sedan 90-talet. Bullar som säljs i butik har långt ifrån samma ökning med sina 21%. Även om det brukar vara ett bra mycket billigare alternativ att baka hemma så har kostnaden för hembakade bullar under samma period ökat med 54%.

SCBs prisexempel

SCB har gjort en liten jämförelse mellan priserna från 1990 och 2017. Man har gjort en ungefärlig uppskattning på priserna förr och räknat om hur de ligger i dagens läge med prisutvecklingen.

                                                                 1990                               2017

Kafé/konditori                                          12:-                                 21:-
Butik                                                             5:-                                   6:-
Hembakat                                                    0,75:-                              1:-

Priset för hembakat följer i hög grad prisutvecklingen på mjöl. Just denna ingrediens steg markant då världsmarknadspriserna steg 2007. I år ser vi även effekten av att smöret blivit dyrare.

Ökning av livsmedelspriser

Under den senaste 20-årsperioden finns det en grupp ingredienser som ökat mer i pris än KPI* totalt. Dessa ingredienser utgör mer än hälften av innehållet i en kanelbulle och har därför spelat stor roll för prisutvecklingen. Mjöl, mjölk, ägg och smör har under denna period stigit mellan 51 och 62 procent i pris. Sett över hela tidsperioden har priset på mjölk och ägg stigit med 88 respektive 62 procent.

Elförbrukning

Även elpriset bör vägas in då man talar om kostnaden för att baka. Det drar en del energi att värma upp en ugn och elpriset har ökat med närmre 190 procent sedan år 1990. Dock har inte elkostnaden så stor påverkan på priset då en plåt kanelbullar inte tar mer än tio minuter att grädda.

Tips! Låt ugnen stå öppen efter att ni plocket ut era bullar och nyttja värmen till att värma upp huset. För mer tips och information angående energianvändning. Gå in på vår sida om energi.

Högre löneökning för kvinnor

En sammanställning av SCBs statistik, gjord av LO, visar på att kvinnors löner har ökat mer än mäns de senaste åren. Kvinnor i offentlig sektor är de som pekas ut som vinnare.
Trots att kvinnorna är de som ökat mest i lön de senaste två åren ligger de fortfarande efter männen i lönenivå. Förra årets siffror visar att kvinnor hade en medellön på 29.900 kronor medan männen hade ett snitt på 34.400 kronor.

Kvinnor i offentlig sektor

De som pekas ut som de största vinnarna i löneracet är de kvinnor som arbetar i offentlig sektor. Undersökningen, som är baserad på siffror från 2015 och 2016, visar exempelvis att grundskolelärarens lön har ökat med nio procent och socialsekreterarens med åtta procent.
Snittlönen för en socialsekreterare ligger idag på 31.600 kronor.

Tjänstemän ökar mest

I rapporten från LO framkommer även att tjänstemännen ökar mer än arbetarna. Under 2016 låg tjänstemännens medellön på 38.200 kronor medan arbetarnas medellön låg på 25.800 kronor.

Källa: Expressen/dinapengar

Höjt barnbidrag nästa år

Regeringen vill införa högra barnbidrag nästa år

Idag lämnas budgetpropositionen för år 2018 till riksdagen. Kraftfulla reformer föreslås för att alla ska få ta del av Sveriges nya ekonomiska styrka. För att öka jämställdheten har regeringen bland annat lagt in ett förslag om höjt barnbidrag. 

Förslaget är att barnbidraget ska höjas från 1050 kronor per barn till 1250 kronor från och med mars nästa år. Även studiebidraget för gymnasiestudenter ska höjas med 200 kronor. Totalt rör det sig om 1,3 miljoner familjer som får ta del av någon av dessa höjningar och förslaget innefattar även så kallat förlängt barnbidrag.

Ökad jämställdhet genom höjt barnbidrag

Finansminister Magdalena Andersson menar att vi genom att investera i barnfamiljer och deras ekonomiska situation stärker jämlikheten och den svenska modellen. Alla ska få ta del av Sveriges framgångar

Om förslaget går igenom är det första gången på tio år som barnbidraget höjs.
Det här kommer betyda mycket för många familjer, säger finansministern.

Källa: Regeringen

Därför hamnar svenskarna hos Kronofogden

tv-licens vanligt förekommande orsak till mål hos Kronofogden

Kreditupplysningsföretaget Syna har tagit en titt på privatpersoners sammanlagda skulder hos Kronofogden för att ta reda på varför svenska folket hamnar där. De har tittat på de allmänna målen där skulden är till den offentliga sektorn. Den oftast förekommande orsaken till att folk skuldsätter sig har visat sig vara radio- och tv-licensen.

Just nu finns 99.000 svenskar hos kronofogden på grund av att de inte betalt sin licens. Deras totala skuld uppgår till 1,1 miljarder kronor. Detta bekräftas av Synas VD, Karl Stjerna, som tillägger att om man kommer efter med andra räkningar är det så är det säkert så att den också får vänta.

Många har skatteskulder

På andra plats bland orsakerna hittar vi skatteskulderna. Drygt 90.000 svenskar har skatteskulder. En del enstaka personer har så höga skatteskulder, vissa på hundratals miljoner, att den sammanlagda skatteskulden Kronofogden väntar på att få driva in ligger på över 18 miljarder kronor.

Antal mål hos Kronofogden

Ser man till antalet mål hos Kronofogden är det uteblivet underhåll som toppar listan. Då det rör sig om månatliga utbetalningar kan en och samma person lätt dra på sig ett dussintal anmärkningar varje år.

Lösning på problemet

Rom byggdes inte på en dag. Men i november presenterar den parlamentariska public service-kommittén ett förslag som åtminstone kan vara lösningen på problemen med radio- och tvlicensen. År 2020 förväntas avgiften vara inräknad i skattsedeln och på så vis hakar man inte efter med räkningen.
Idag har svenska folket 66 miljarder i skuld hos Kronofogden. Det ger en snittskuld på 8000:- per vuxen invånare i Sverige.

Källa: Syna

2,4 miljoner småhus ska upptaxeras i Sverige

Deklarera innan den 1 november

Igår presenterade Skatteverket sitt förslag på upptaxering av småhus . De stigande bostadspriserna det senaste året har bidragit till att 2,4 miljoner småhus nu ska taxeras upp rejält. Genomsnittshöjningen i landet ligger på 26%.

När man på Skatteverket nu publicerat sitt förslag på upptaxering kan man se att det skiljer sig en hel del mellan städerna. Högst höjning står Stockholm för där snittet uppskattas till 38% och lägsta höjningen hittar vi i Blekinge med sina 11%. Det är försäljningssiffrorna för husen i närområdet under perioden 2014-2016 som är avgörande för siffrorna. De senaste åren har huspriserna ökat kraftigt och nu följer taxeringsvärdet efter.

Se över dina uppgifter
Det går redan nu att logga in på myndighetens e-tjänst och kontrollera sin uppgifter om man inte vill vänta på utskicket som kommer i brevlådan framåt slutet av september. Enklast är att deklarera online om vill man ändra på något. Ändringar måste göras senast den 1 november då deklarationen ska vara inne. Genom att inte deklarera ger du ditt tysta medgivande till höjningen av taxeringsvärdet.

Källa: Expressen

ID-kort får nytt utseende

Nya ID-kort från Skatteverket

Nya ID-kort från Skatteverket Från och med den 6 september byter Skatteverket utseende på sina ID-kort och uppgraderar även säkerheten på dem. Ny färg och nya säkerhetsdetaljer är det som skiljer dem från de gamla korten. Ni känner säkert till de gamla ID-korten med sin blå färg.

De nya säkrare korten kommer nu att gå i en gul ton och Skatteverket vill göra bland annat handlare uppmärksamma på att dessa snart dyker upp vid legitimering. I samband med utbytet av korten behöver även Skatteverkets utrustning bytas ut och deras id-kortsexpeditioner håller därför stängt mellan 1-5 september.

Villkor för att ansöka om ID-kort

– Du ska vara folkbokförd i Sverige.
– Du ska ha fyllt 13 år
– Ansökningsavgiften ska vara betald och kvitto ska uppvisas. Kostnad: 400kronor
– Du måste kunna styrka din identitet
– Är du under 18 år måste vårdnadshavare vara med.
Ett ID-kort är giltigt i fem år från utfärdat datum.
Källa: Skatteverket

Nu höjs studiebidraget

För första gången på elva år höjs bidragsdelen i studiemedlen från CSN. Det är Vänsterpartiets förslag som nu gått igenom och resulterar i att studenterna får 300 kronor extra i plånboken varje månad.

Regeringen vill, i samarbete med Vänsterpartiet stärka ekonomin för studerande så att fler har möjligheten att vidareutbilda sig och fokusera på sina studier. Dessutom bidrar det till stärkt kompetens på arbetsmarknaden och stärker Sverige som kunskapsnation. Vi vill att fler ska kunna studera. Det är därför mycket glädjande att vi nu kan höja studiemedlens bidragsdel så att totalbeloppet blir ca 11 300 kronor per månad, säger Anna Ekström gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Så högt blir studiebidraget

Totalbeloppet – för den som nyttjar fullt studiemedel – blir efter höjningen 2611 kronor per vecka. Av dessa består bidragsdelen av 791 kronor och lånedelen av 1820 kronor. Totalsumman per månad landar på 11300 kronor. 470000 studenter berörs av detta förslag som förväntas träda i kraft 1 juli 2018.

Vad räcker 300 kronor till?

300 kronor kan göra en stor skillnad i plånboken. De kan användas till allt från räkningar till att förgylla vardagen.
Här nedan listar vi några exempel på vad du får för 300 kronor.
2 biobiljetter
1 kasse mat
Kostnad för mobil-, netflix- eller bredbandsabonnemang
Studiematerial
Försäkring
Klädesplagg
Elräkning

Stort tryck på PostNord

Stort tryck på postnord Det blir allt vanligare att vi svenskar handlar online och gärna ifrån utlandet. Stora mängder paket landar varje dag på terminalerna hos PostNord och det tar tid att få ut paketen. Var beredd på längre leveranstid än tidigare.

Enorma mängder paket för PostNord att hantera

Svenskarna köper mer och mer på nätet från utlandet, och många paket blir det. PostNord uppskattar att de får runt 100 000 paket varje dygn – ibland upp till 130 000 paket. Dessa stora volymer gör det svårt för arbetarna på terminalerna, som aldrig vet exakt hur mycket som kommer komma in. Detta gör också att de har svårt att få ut alla paket i rätt tid till sina kunder. För dig som konsument kan du förvänta dig sena paket, och paket som kanske försvinner i mängden. PostNord gör självklart allt de kan, för att få ut paketen och försändelserna. Alla paket ska ut, och allra helst inom utsagd tid. Du får dock tänka på det när du handlar, att vara beredd på lite längre väntetid än du är van vid.

Kina i topp

En undersökning visar att drygt var femte svensk handlar från utlandet minst en gång i månaden. Paketleveranserna har ökat kraftigt de senaste åren, mycket tack vare internethandeln. Det mesta av det vi beställer kommer från Kina, som kommer på förstaplats hos svenskarna. Strax efter kommer Storbritannien, följt av Tyskland och USA. Att just Kina blivit så populärt har, som vi skrivit om tidigare, med deras låga priser och nästintill obefintliga fraktkostnader att göra.

Kläder och skor bland favoriterna

Produkterna som vi beställer är bland annat elektronikprylar, kläder, skor och kosmetika. Likväl är det en hel del större paket som också följer med, även om det inte alltid är just PostNord som delar ut dessa. Internethandeln blomstrar iallfall, med en hel del försändelser varje dygn. Vad brukar du köpa från utlandet?