Det kan bli en dyr historia att åka på utlandssemester i år. Kronan har försvagats kraftigt den senaste tiden och även om man får tag i billiga flygbiljetter riskerar utgifter för mat, dryck och nöjen att bli höga.
Drömmer du om en semester i Europa i år? Var beredd på att det kan kosta. Den svenska kronan sjunker kraftigt mot Euron och flera andra europeiska valutor vilket gör att semestern kan bli något dyrare i år.
Turkiska liran rasar
Med en svag krona ser det ut att bli en dyr historia för svenskarna att åka på solsemester. Men det finns alternativ där kronan fortfarande ger lite mer. Den turkiska valutan, lira, har fullkomligt rasat.
SVT rapporterar att den nu nått en historisk bottennivå mot dollarn. Idag kostar en lira runt två svenska kronor. För tio år sedan kostade samma lira drygt fem kronor.
Turkiet hamnade i en ekonomisk svacka efter ett försök till en militärkupp i landet under år 2016 och många turister valde bort Turkiet i samband med detta och flera terrordåd. Men nu börjar intresset komma tillbaka och bokningarna till Turkiet ökar i år med 93% , enligt Resebyrån Ticket. Funderar du på att resa till Turkiet är det bra att kolla upp Ud:s rekommendationer innan du bokar.
Här ger kronan mer
För den som kan tänka sig en lite längre resa ger kronan mer på plats i bland annat Brasilien, Dominikanska Republiken och Vietnam. Gör en budget ch räkna in såväl resa och boende som utgifter på plats för att få en tydlig bild av vad din resa verkligen kommer att kosta.
Svenskarna använder i allt större utsträckning elektroniska betalmedel istället för kontanter. Betaltjänsten Swish har fått ett rejält uppsving men det är fortfarande betalkorten som dominerar.
Vartannat år genomför Riksbanken en enkät där de undersöker svenska folkets betalvanor. Av de tillfrågade uppgav 80% att de använde betalkort som betalningsmedel vid sitt senaste köp, en ökning på 14% sedan 2016. Enkäten visar att det i något högre grad är den yngre generationen som föredrar elektroniska betalmedel. Geografiskt sett förekommer kontantbetalning något oftare på glesbygden.
Ökning av Swishbetalningar
För fyra år sedan uppgav 10% av deltagarna att de använt sig av betaltjänsten Swish under den senaste månaden. Den siffran är sex gånger så hög i årets enkät. Parallellt med den utvecklingen har kontantbetalningen minskat och lika många har betalat kontant som de som swishat under samma period. Det framgår dock inte vid hur många gånger deltagarna använt kontanter eller Swish under den gångna månaden.
Många betalmetoder
De elektroniska betalmetoderna är flera och i takt med att man strävar efter ett kontantfritt samhälle kan det vara värt att börja se på alternativ till kontanter om man inte gjort så tidigare. På alltomspara kan ni läsa om bland annat
Nu har de första premierna på elfordon börjat betalas ut och trycket har varit stort. 40% av den reserverade budgeten har redan tingats.
Nu har elfordonspremien som regeringen tog beslut om i höstas börjat betalas ut. Den första februari trädde beslutet i kraft och redan första dygnet tog Naturvårdsverket emot 2289 ansökningar. I dagsläget är den siffran uppe i över 30 000. Bidraget som täcker 25% av inköpspriset (max 10 000kr), kan sökas av privatpersoner från 18 års ålder. Det går att söka retroaktivt för dem som köpt elfordon från 20 september 2017 och framåt. Vänta inte, 137 miljoner av potten på 350 miljoner har redan gått åt.
– Söktrycket har varit gott och verkligen kickat i gång den här sista månaden. Från vecka 15 har vi legat på över 2000 ansökningar per vecka – och det ökar, säger Tomas Hallqvist, chef för miljöbidragsenheten vid Naturvårdsverket.
Ansök digitalt
För dig som vill att din ansökan ska behandlas fortast möjligt rekommenderar Tomas att söka premien digitalt. Pappersansökningar tas även de emot men att ansöka digitalt är det mest effektiva och säkraste sättet att söka.
Osäkert inför kommande år
Skulle potten ta slut hamnar de som sökt premien på väntelista till kommande år. Men om bidraget kommer att leva vidare återstår att se efter valet.
Vi är väldigt beroende av valutgången eftersom alliansen har sagt att den här typen av bidrag inte ryms i deras budgetar. Förutsatt att det blir samma regering som nu så kommer den här satsningen att pågå under tre år, säger Tomas Hallqvist.
Överskuldsättning har blivit ett samhällsproblem i Sverige och en stor del av problemen bottnar i så kallade snabblån. Lån som är lättillgängliga men som ofta har orimliga villkor och höga räntor. Nu har Riksstaden beslutat om bland annat ett räntetak.
Det har länge varit ett känt faktum att konsumenter av snabblån snabbt kan dras in i en ond spiral av skulder på grund av den höga räntan. Marknadsföringen av snabblån har speciellt riktats mot ekonomiskt svaga grupper och den totala kostnaden för ett lån har varit otydlig.
Ohälsa
Personer som lider av ohälsa såsom depression, psykisk sjukdom och hjärt- och kärlsjukdomar är överrepresenterade bland överskuldsatta. En studie visar att så många som var sjätte överskuldsatt försökt ta sitt liv. Genom förskönande reklam gällande snabblån, där de framställts som mindre riskfyllda, har många lockats till snabba lösningar. De har sedan fastnat i skuldfällor där den effektiva räntan i många fall hamnat på över 1000%
Riksdagens beslut
Från och med den 1 september 2018 träder beslutet om ett nytt kostnads- och räntetak för snabblån i kraft vilket sätter en gräns för skuldtillväxten. Enligt beslutet får en kredit- och dröjsmålsränta inte överstiga en ränta som är 40 procent högre än referensräntan.
Man har dessutom tagit beslut om att de totala kostnaderna för en högkostnadskredit aldrig ska överstiga det ursprungliga lånebeloppet.
Måttfull marknadsföring
Riksdagen har även tagit beslut om att marknadsföringen av snabblån (högkostnadskrediter) ska ge en saklig, balanserad och vederhäftig presentation av krediten.
Storbankerna har länge kritiserats för sina höga bolåneräntor. Nu utmanas de av nya långivare som pressar räntorna på bolån. Fler aktörer väntas dessutom dyka upp på marknaden framöver.
Bolånemarknaden har debatterats flitigt de senaste åren och storbankerna har beskyllts för att ta ut för stora marginaler på sina bolån. Nu hårdnar dock konkurrensen och de traditionella bankerna pressas hårt av nya långivare som erbjuder bolån med en ränta på ner till 0,95%.
I en intervju med SVT menar privatekonomen Ylva Yngveson att storbankerna kan få svårt att matcha en ränta på den nivån. Håkan Larsson, boendeekonom, på Villaägarnas Riksförbund tror dock att det är fullt möjligt att storbankerna åtminstone kan komma att pressa ner sin ränta till 1%. Detta säger även han i en intervju som SVT gjort.
Lägre kostnader ger bättre räntor
Trots räntekritiken har storbankerna ökat sina marginaler på bolån de senaste åren. Prutande kunder och ett stramare regelverk i konsumentkreditlagen har inte haft full effekt på ränteläget. Men nu verkar det alltså som att marknaden själv håller på att lösa problemet.
De nya långivarna skiljer sig på många punkter från storbankerna. De har till exempel inga eller få besökskontor för kunderna vilket gör att de har mindre kostnader än storbanker som Swedbank och Nordea. En annan väsentlig skillnad är att de bara tar emot kunder som redan har ett befintligt bolån som de vill flytta. På detta sätt kan de kapa kostnaderna ytterligare och på så sätt pressa priserna neråt.
Tusenlappar att spara på sänkt ränta
Genom att sänka räntekostnaden med bara några procentenheter kan du som kund spara flera tusen om året om du har ett lån på ett par miljoner. Detta har många svenska bolånekunder tagit fasta på och de nya aktörerna har redan sett ett enormt intresse för sina bolåneerbjudanden.
Vem som helst kan dock inte vända sig till de nya långivarna. De tar bara emot kunder med en viss belåningsgrad och lån upp till en viss nivå.
I helgen dubblerades det allmänna tandvårdsbidraget för alla, med hopp om att få fler att besöka tandvården regelbundet. För de unga och gamla ligger bidraget nu på 600 kronor per år.
Fram till 22 års ålder är det fri tandvård i Sverige. Därefter subventioneras besöken med hjälp av ett tandvårdbidrag (tvb). Bidraget finns i två nivåer. För personer i åldrarna 23-29 samt 65+ utgår ett bidrag på 600 kronor. För gruppen däremellan, 30-64 år, ligger summan istället på 300 kronor per år. Detta är alltså en fördubbling mot tidigare år.
Anledningen till subventionen är att regelbundna undersökningar är avgörande för en god tandhälsa.
Ingen ska behöva avstå från tandläkarbesök för att man inte har råd. Vi måste säkerställa mer regelbundna besök och att unga och äldre inte väljer bort att gå till tandläkaren, säger socialminister Annika Strandhäll.
Tandvårdsbidraget fungerar precis som tidigare, det dras vanligtvis av automatiskt vid betalning av tandvård. Regeringen vill sänka trösklarna för regelbundna tandläkarbesök och har tillsatt en utredning för att se hur tandvården kan bli mer jämlik så att fler har råd att hålla efter sin munhälsa.
Det ska inte synas i munnen om du är fattig eller rik, säger Annika Strandhäll.
Idag lämnade regeringen och Magdalena Andersson över sin sista vårbudget under mandatperioden. Några av de största satsningarna i årets budget ligger på vård, polis och ungdomar. Idag var det dags för den årliga vårbudgeten att presenteras. Svensk ekonomi går starkt och sysselsättningsnivån är den högsta på 25 år. Bland annat är ungdomsarbetslösheten den lägsta sedan 2003 och arbetslösheten väntas fortsätta minska under 2018.
Vi har tagit Sverige i en ny riktning. Investeringar i jobb, sjukvård, skola och klimat har gett resultat. Nu fortsätter regeringen med ytterligare satsningar för ett tryggt och hållbart Sverige, säger finansminister Magdalena Andersson.
Riktlinjer i årets vårbudget
Färre arbetslösa
Regeringen tillsätter 0,4 miljarder kronor som bland annat ska finansiera sommarjobb till unga och ökad sysselsättning bland nyanlända. Här kommer man bland annat att lägga en stor del av budgeten på olika språksatsningar.
Stärkt välfärd
Regeringen tillför redan i år 1,5 miljarder ytterligare på välfärden. Bland annat satsar man på bättre tillgänglighet i vården och ökad trygghet för äldre. Exempelvis ska ny teknik leda till ökad trygghet.
Det kommande årtiondet räknar man med att ytterligare 200 000 kommer att behöva anställas inom välfärden.
Ett säkert Sverige
Regeringen skjuter till 0,3 miljarder i vårbudgeten till bland annat Polismyndigheten och Tullverket. Polisen ska bli bättre rustad i kampen mot brott och terrorism och Tullverket ska få medel till fler insatser för att stoppa illegala varor vid gränsen.
Jämlik kunskapsskola
Regeringen vill satsa på att skapa mer jämlika skolor samtidigt som kunskapsresultaten ska fortsätta att öka. De ser att svenska elevers resultat förbättrats i internationella mätningar efter en lång period av svaga resultat. Men ojämnheten skolorna emellan är fortfarande alltför stor.
Fossilfritt land
Regeringen arbetar för ett Sverige fritt från nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För ett mer hållbart energisystem satsar de i år ytterligare 0,5 miljarder på bland annat solcellsstöd och kortning av tiden för ansökningsprocesserna för att ta del av stödet.
Läs mer om vad som står i vårbudgeten hos Regeringen.
Regeringen har lämnat in lagrådsremiss med ett förslag om att avskaffa radio- och tv-avgiften. De vill istället ersätta den med en public service -avgift som ska samlas in via Skatteverket.
- Public service får en stabil finansiering och stärker sitt oberoende. Samtidigt blir det enklare för alla och innebär en lägre avgift för många, säger kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke.
Lagrådsremissen, som nu ska granskas, innehåller även förslag på hur man kan stärka public service oberoende. De ska dessutom utreda hur man kan skydda public service ytterligare genom att eventuellt göra ändringar i grundlagen. Bland annat ska det tydliggöras att avgiften endast är till för att finansiera public service.
Detta innebär förslaget för dig som privatperson
I dagsläget betalas radio- och tv-avgift av alla hushåll som har en radio- eller tv-mottagare. I det nya förslaget ersätts denna med en individuell avgift som ska betalas av alla som fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst. Den nuvarande avgiften ligger på 2400:- per år och hushåll. I det nya förslagen blir maxpriset 1300 per år och person. I en samborelation med två arbetande myndiga personer kommer den sammanlagda avgiften med andra ord att öka med 200 kronor per år. Lever man däremot i ensamhushåll minskar kostnaden med 900 kronor per år.
Avgiften beräknas att, under 2019, ligga på 1 procent av den beskattningsbara inkomsten. Det kommer dock att finnas ett tak om 1300 kronor per person och år. Personer med en månadsinkomst lägre än 13600 kronor föreslås få en reducerad avgift.
Juridiska personer behöver, till skillnad från idag, enligt förslaget inte betala någon avgift alls.
Skatteverket samlar in avgiften
Med det nya systemet är det slut på fakturor och din avgift dras direkt via skatten. Regeringen föreslår att systemet införs i januari 2019 vilket innebär att redovisning i inkomstdeklarationen syns först våren 2020.
Varför slopa radio- och tv-avgiften?
Då allt fler slopar den traditionella tv-apparaten och tar del av sändningar via datorer, telefoner och surfplattor minskar intäkterna för public service och idag ligger kontot där avgiftsmedlen förvaltas på ett underskott mellan 200-300 miljoner kronor. Regeringen menar att det råder en bred politisk enighet om att public service är samhällsbärande och en väsentlig del av vår demokrati. Verksamheten omfattar material och information som är av betydelse för alla i vårt samhälle och därmed bör alla med möjlighet vara med och betala.
– Public service och andra granskande nyhetsmedier har en central betydelse för vår demokrati, säger Alice Bah Kuhnke.
Ingen har väl undgått att våra nordiska elpriser stigit under de kalla vintermånaderna. Prisnivån under mars månad har varit den högsta sedan år 2011. Medelpriset per kWh beräknas bli 15 öre högre än samma period förra året, enligt elbolaget Bixias elprisrapport.
Vädret och temperaturen har stor inverkan på elpriserna. En låg temperatur kräver mer el till uppvärmning och med en ökad efterfrågan stiger priset på den nordiska elbörsen Nordpool. Februari var kallare än vanligt och under mars månad låg temperaturen hela två grader under det vanliga. Dessutom har högtrycket gjort att det blåst mindre vilket också gör skillnad.
– När det blåser mycket ökar vindkraftsproduktionen vilket pressar ner priserna. Den senaste månadens högtryckssituationer har hållt tillbaka vindkraftsproduktionen, vilket påverkat elpriset uppåt, säger Matina Rosenberg meteorolog och analytiker på Bixia.
Ett undantag var dock vecka 9 då vindproduktionen i Norden uppgick till 900 Gwh.
Vattenkraften täckte halva elförsörjningen
Vattenkraftproducenterna har hållit en hög produktionsnivå under mars månad och stått för 54% av elförsörjningen. Något som resulterat i att det nu är ett underskott på vatten i magasinen men där finns gott om snö. Kärnkraften har stått för 22% och vindkraften för 8% i den nordiska elmixen.
Funderar du på att sälja ditt fritidshus? Nu kan det vara bästa läget att passa på. Ny statistik från Booli visar att utbudet just nu är det lägsta på nio år.
– Med det låga utbudet är det fördelaktigt att lägga ut sitt fritidshus till försäljning just nu – konkurrensen om spekulanterna blir mindre, säger Matilda Adelborg, pressansvarig på Booli.
Efter påsken brukar startskottet gå för en ökad försäljning av fritidshus. Våren är på intågande och folk börjar sukta efter en mysig tillflyktsort att spendera sin ledighet på. Men i år ser det ut att bli tuffare för köparna. Bara de senaste fem åren har utbudet minskat med 75% den här tiden på året.
En av anledningarna skulle kunna vara att husen, som ofta är billiga att äga, stannar i släkten generation efter generation.
– De där riktiga pärlorna till fritidshus blir sällan till salu. Det finns fritidshus som aldrig används, men som får stanna inom familjen – det kostar så lite att ha det kvar och det finns ett affektionsvärde. Kanske skippar fler sentimentaliteten framöver och säljer det som inte används, det hoppas jag i alla fall, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.
Inte ovanligt med lägre utbud vid tidig påsk
Matilda Adelborg påpekar att det inte är ovanligt med ett lägre utbud när påsken kommer tidigt men samtidigt är det en markant skillnad från 2016, då påsken inföll vid ungefär samma tid. Då fanns det 2158 fritidshus till försäljning i landet jämfört med årets 1039 objekt.
Som säljare är det med andra ord ett guldläge att ge sig ut i kampen om köpare.
Källa: Booli
Låna pengar hos Coop
Låna pengar hos Coop MedMera Bank till en individuell ränta mellan 3,70-9,99%. Som medlem hos Coop kan du dessutom få en lägre ränta. Coop MedMera Bank erbjuder privatlån utan säkerhet upp till 500 000 kr.
Facebook
Nu kan du följa Allt Om Spara på Facebook och få tips och råd hur du kan förbättra din privatekonomi och ta del av de senaste ekonominyheterna.
