Höjd pensionsålder 2020

Förra veckan röstade Riksdagen igenom förslaget om höjd pensionsålder. Med anledning av detta kommer åldern för lägsta pension höjas från 61 till 62 år nästa år. Dock kommer personer som är födda 1958 inte att påverkas av den nya reformen. Intressant nog så gäller den höjda pensionsåldern enbart arbetare. Med andra ord kommer riksdagsledamöterna själva inte påverkas av de nya reglerna. Utöver höjd pensionsålder så höjs även LAS-åldern. Det vill säga den ålder som är kopplad till lagen om anställningsskydd. Detta innebär att vi svenskar från och med nästa år har rätt att vara kvar på jobbet längre upp i åldrarna. Som det ser ut idag så har man rätt att behålla sin anställning fram till dess att man fyllt 67 år. Från och med nästa år är LAS-åldern istället 68 år vilket gör att de svenskar som kan och vill ha kvar sin anställning längre har möjlighet till detta.

Orsaken till de förändringar som införs i pensionssystemet nästa år är den ökade medellivslängden. Enligt en intervju som Aftonbladet gjort med ordförande för Socialförsäkringsutskottet så har vi ett bra och hållbart pensionssystem. Ska detta system bestå så är dock höjningen av pensionsålder ett måste i takt med att vi svenskar lever längre. Nästa års höjning är bara en i raden av förändringar som kommer att ske gällande pensionsåldern.

Ny riktålder ska införas

I och med utvecklingen av vår medellivslängd kommer fler höjningar av pensionsålder att behöva ske. En så kallad riktålder kommer att införas vilket innebär att åldern för allmän pension, garantipension och bostadstillägg direkt ska vara kopplat till hur länge vi lever. Om utvecklingen av medellivslängden fortsätter som den gjort kommer alltså riktåldern att följa samma mönster. Riktåldern kommer att börja gälla 2026 och då kommer åldersspannet för allmän pension vara 64-69 år. Detta är alltså de åldrar som gäller för rätten att börja ta ut sin allmänna pension. Riktåldern kommer sedan att fastställas en gång om året och gälla sex år senare. Därtill ska riktåldern har varit oförändrad i tre år innan den kan ändras på nytt. Den riktålder som förväntas gälla vid införandet 2026 är 67 år.

Som vi nämnde kommer alltså inte riksdagsledamöter att påverkas av ändringen av pensionsålder. Anledningen till detta är att Riksdagen har ett eget tjänstepensionssystem. Detta system innebär att politiker i Riksdagen kan tjäna in full pension på betydligt färre år än vanliga löntagare. Således har riksdagsledamöter möjlighet att gå i pension vid tidigare ålder.

Höjning av garantipension

Utöver höjd pensionsålder så kommer det nästa år även att ske en höjning ske av garantipensionen. Höjningen innebär maximalt 200 kr extra i månaden. Man kommer därtill att införa en höjning av grundskyddet som syftar till att förbättra den ekonomiska situationen för nästintill en miljon pensionärer.

När det gäller höjningen av LAS-åldern som vi nämnde tidigare så finns det för vissa möjlighet att jobba längre än den fastställda åldern. Detta innebär att du även fortsättningsvis har möjlighet att arbeta långt upp i ålder så länge du och din arbetsgivare kommer överens om detta. Hur länge du har rätt att ha kvar din anställning kan också variera beroende på kollektivavtal och övergångsbestämmelser. Vill du veta mer om vad som kommer att gälla framöver så finns det bra information att tillgå på Pensionsmyndighetens hemsida. Där kan du även läsa mer om vad som gäller för bostadstillägg i och med de nya reglerna.