Det är många som tycker att inkomstskatten är alldeles för hög idag men faktum är att den verkliga skatten som du betalar varje månad är tre gånger så hög, om man räknar med arbetsgivaravgiften och skatten för konsumerade varor.
Det är Institutet för Privatekonomi hos Swedbank som har gjort undersökningen och resultatet presenterades i ett pressmeddelande under onsdagen.
Kort och gott handlar undersökningen om hur mycket skatt vi svenskar egentligen betalar. Det är nog ingen som har undgått att Sverige betalar mycket i skatt för att finansiera skola, sjukvård, pension med mera. Men det är nog många som inte har en insikt i hur mycket skatt man egentligen betalar varje månad.
Att veta vad skatten går till är viktigt anser Maria Ahrengart på Swedbank:
– Att veta vad vi betalar för olika samhällstjänster och hur våra skattepengar fördelas är en väg till att öka förståelsen för vad vår välfärd faktiskt kostar, säger Maria Ahrengart, ekonom på Institutet för Privatekonomi, som idag lägger fram en rapport om vad ett hushålls skatter kan handla om i kronor och vad våra skattepengar faktiskt går till.
Swedbank tar som exempel upp en ensamstående löntagare som tjänar 25 000 kronor i månaden, innan skatt. Av dessa 25 000 kronor så betalar personen cirka 17 200 kronor i olika typer av skatter. Av dessa 17 200 kronorna går 3 360 kronor kronor till staten, 6 100 kronor till kommunen, 3 380 kronor till landstinget, 4 300 kronor till ålderspensionen och slutligen 60 kronor tas ut i begravningsavgift.
– Skatten som syns i lönekuvertet är en sak, men räknas även skatten på konsumtion och arbetsgivaravgiften in, blir skatten tre gånger så hög, konstaterar Maria Ahrengart.
Dock så är det skatterna du betalar in viktiga för dig och pengar som du kommer att ha nytta av i olika skeenden i livet. När du behöver vård, pension, när du eller dina barn ska gå i skolan och så vidare. Därmed är det också viktigt att skatten betalas in så att alla dessa tjänster går att finansiera.
– Ett lagstyrt sparande över livet kanske är det bästa för de flesta av oss. Riskerna och därmed det enskilda sparbehovet skulle annars vara svåra att bedöma, säger Maria Ahrengart.
Källa: Swedbank
