Vad är fonder?
Fonder riktar ofta in sig på investeringar inom olika områden. Så om du är intresserad av att investera i exempelvis Östeuropa eller Asien, så kan du hitta fonder som bara gör investeringar inom de områdena. Du kan köpa och sälja fonder hos din bank eller hos en annan förvaltare. Förvaltaren som säljer fonden har en skyldighet att tillgå med information om den. På så vis är fonder en betydligt enklare och mer lättskött investering än vad exempelvis aktier är. De aktiefonder som endast består av just aktier brukar kallas för högriskfonder. Detta innebär att de kan ge riktigt god avkastning, men att de också kan innebära stora förluster beroende på hur marknaden utvecklar sig. De fonder som innebär mindre risk och med det också lägre avkastning, kallas istället för räntebärande fonder.
Spara i fonder
Fondsparande har blivit en storfavorit bland svenskar när det gäller olika sparformer. Även bankerna storsatsar på denna sparform och erbjuder idag en hel uppsjö av olika fondtyper med olika risknivåer och förväntad avkastning. Genom att investera i en fond kan du sprida riskerna, då fonden investerar i olika aktier och räntebärande papper. På så vis kan man likna en fond vid en portfölj, hur fördelningen i den ser ut beror helt på vilken typ av fond det är och vilken inriktning den har. Du kan påbörja ett fondsparande genom att enkelt och smidigt öppna ett investeringssparkonto.
En av de absolut största fördelarna med att fondspara är att det är enkelt att öppna en depå och börja köpa fonder direkt. Ofta kan du göra detta direkt via bankens internetbank, till en låg avgift eller helt gratis. Sedan är det fritt fram för dig att välja och vraka mellan de olika fonderna. Även om banken i huvudsak bara erbjuder sina egenförvaltade fonder är det inte ovanligt att de också erbjuder ett fyndtorg där du kan handla fonder även från andra förvaltade. Hur du väljer att fondspara är helt och hållet upp till dig. Du kan göra månatliga insättningar med mindre belopp. Men du kan även göra större insättningar mer sällan. Eller så väljer du helt enkelt att göra sporadiska överföringar när det passar dig. Av den anledningen brukar fondsparande anses vara ett av de mest flexibla sätten att spara pengar på.
Olika typer av fonder
Beroende på vilka tillgångar de olika fonderna investerar i brukar man dela upp dem i olika kategorier. De vanligaste kategorierna som man brukar prata om är indexfonder, aktiefonder, räntefonder, blandfonder, fond-i-fond och hedgefonder. Skillnaden mellan de olika fondkategorierna baseras helt enkelt på vilka typer av värdepapper som de investerar i. Aktiefonder placeras i aktier, räntefonder i olika räntebärande värdepapper, indexfonder följer just ett index och så vidare.
Fonderna kan också ha olika inriktning inom de olika kategorierna. Dessa bestäms efter vilka marknader som fondförvaltarna väljer att investera i. Det finns exempelvis vissa fonder som bara investerar i tillväxtmarknader så som Nordamerika eller på en kombination av olika marknader. Vissa fonder investerar bara i särskilda branscher vilket så klart ger fonderna en tydlig inriktning. Nya kombinationer för dessa, mellan marknad och sektor, dyker upp hela tiden. Med andra ord finns det stora möjligheter för dig som sparare att kunna investera på många olika marknader genom ditt fondsparande.
Företagsobligationsfonder
En företagsobligationsfond är helt enkelt en fond som investerat i obligationer som företag ger ut. Med tanke på den finansiella krisen och de stigande bankräntorna är det många företag som väljer att ge ut obligationer som ett alternativt sätt att få in pengar till verksamheten. Att investera i företagsobligationer kräver dock oftast ett stort ingångskapital.
Efterfrågan på företagsobligationer har dock växt lavinartat under de senaste åren, som har kantats av börsras och låga räntor. Företagsobligationer har en förväntad avkastning som överstiger statsobligationer. Dock är dessa mer riskfyllda eftersom de är starkt förknippade med företagets ekonomiska läge. De kommer dock inte med lika mycket risk som aktiefonder – och är således ett bra alternativ för den som letar efter ett mellanting mellan vanliga obligationsfonder och aktiefonder.
Vad är en fondförvaltare?
Fondförvaltaren är den som tar hand om- och administrerar en fond. En fondförvaltare kan exempelvis vara en bank, eller en annan finansiell institution som ansvarar för fonden. Förvaltaren ska se till att man följer de givna riktlinjerna för fonden. Det innebär inte alltid att fonden ska ge maximal avkastning. Hur den sköts bestäms istället helt av villkoren i fonden. Det är alltså förvaltaren som ansvarar för investeringar i fonden och som ser till att man investerar rätt enligt riktlinjerna. Vissa fonder håller sig endast till aktier medan andra endast håller sig till andra fonder och så vidare. Det är också fondförvaltaren som har ansvar för att du som kund har rätt information om fonden och dess riktlinjer. Är det så att du inte hittar rätt information rörande en specifik fond så ska du vända dig till fondförvaltaren för att få veta mer om fonden.
Beroende på vad det är för typ av fond så kan förvaltaren behöva vara mer eller mindre aktiv. I vissa fall sköts investeringen helt och hållet av datorer. I andra fall är det fondförvaltaren som själv som manuellt måste se till att antalet värdepapper i fonden alltid är optimalt enligt dess riktlinjer.
Höga fondavgifter är inte alltid förknippat med god avkastning
Det är lätt att dra slutsatsen att en högre fondavgift är förknippat med en väl förvaltad fond. En fond där fondförvaltaren arbetar hårt för att fonden ska vara så optimal som möjligt för att ge dig bästa möjliga avkastning. I många fall är det säkert så men det gäller långt ifrån alla. Och även om fonden ger en bra avkastning så måste man också se på hur stor avgiften är. Sedan får man räkna bort den avgiften från den avkastning som fonden förväntas ge.
Det är inte alls ovanligt att många banker har en schablonmässig fondavgift. Det innebär att du får betala en standardavgift som de sätter för exempelvis sina aktiefonder. Detta görs utan att ta hänsyn till hur det egentligen går för fonden eller hur mycket tid som går åt till att administrera den. Det kan då vara lätt att gå i fällan och följa bankens råd – vilket oftast innebär fonder med hyfsat avkastning men med höga avgifter som bankerna tjänar på.
Fondförsäkring
En fondförsäkring fungerar i mångt och mycket liknande en pensionsförsäkring. I en fondförsäkring placeras försäkringstagarens pengar i olika fonder där det är försäkringstagaren själv som bestämmer hur pengarna ska placeras. Det innebär att en fondförsäkring skiljer sig från andra försäkringar, eftersom det är försäkringstagaren själv som står för risken. Därmed finns det ingen garanti för dina pengar och hur det utvecklar sig. Den stora skillnaden mellan en pensionsförsäkring och en fondförsäkring är att du själv kan placera försäkringskapitalet i olika fonder. Detta är en fördel för den som i stor grad vill välja själv hur pengarna ska placeras och vill ha bra koll på sitt kapital. Nackdelen blir dock att det är du själv som står för hela risken och gör man dåliga placeringar blir avkastningen lidande.
Låsta pengar
Pengarna i en fondförsäkring ligger låsta tills det att du fyller 55 år. En fondförsäkring är därför ett alternativ till att pensionsspara privat. Detta då man på liknande sätt som man gör vid pensionssparande låser sina pengar. Detta för att inte falla för frestelsen att ta ut en del av kapitalet för att spendera det på annat. Men detta kan även vara en nackdel eftersom man inte har tillgång till sina sparade pengar om man nu skulle behöva dem. Därför rekommenderar vi att du funderar noggrant över huruvida en låst sparande form fungerar för dig och hur mycket pengar du i så fall kan låsa utan att det påverkar din ekonomi i allt för stor utsträckning.
Avgifter vid en fondförsäkring
Det kan tillkomma en del avgifter när du väljer att teckna en fondförsäkring. Den avgift som oftast kommer med en fondförsäkring är en procentuellt schablonmässig avkastningsskatt som du betalar en gång per år. I vissa fondförsäkringar kan det också tillkomma någon typ av fast avgift som du betalar årsvis. I andra fondavgifter kan det ingå en avgift som du betalar när du sätter över pengar till din fondförsäkring.
Valutasäkrade fonder
Valutan är en viktig aspekt att ta hänsyn till när man ska investera i olika fonder. Euro- och dollarkurserna kan ändras relativt snabbt och vid en nedgång påverkas även värdet på dina andelar i fonden. Detta om fonden inte är valutasäkrad. Använd vår valutaomräknare för att se aktuella kurser. Den svenska kronans värde fluktuerar mot andra valutor vilket innebär att dess värde i jämförelse med exempelvis euron eller dollarn varierar. Detta innebär en viss valutarisk när man köper fonder eftersom växelkursen kan göra att man förlorar pengar. Att valutasäkra en fond innebär att fonden inte har någon valutarisk. Du förlorar alltså inte pengar om dollarn eller euron sjunker i värde om din fond är valutasäkrad.
Det finns dock vissa nackdelar med att valutasäkra fonder. Dels kostar det att valutasäkra pengarna och dels kan man gå miste om avkastning om växelkursen går åt andra hållet. En valutasäkrad fond är nämligen säkrad åt båda hållen – du förlorar inget om dollarn går ner men du tjänar heller inget när den går upp. Det gäller alltså att göra en avvägning huruvida du kommer tjäna på en valutasäkring eller inte.
Fondskatt
Från och med 2012 är det en ny fondskatt som gäller, en kostnad som tidigare låg på fondförvaltaren. Det innebär alltså att du som innehar en fond numera måste betala en skatt för ditt fondägande. Skattesatsen för fonder är dock relativt låg och det finns en nedre gräns. Om du äger en fond kommer du behöva skatta 0,4% av ditt innehav. Skattesatsen är 30%, vilket innebär att du kommer skattas 0,12% för ditt totala innehav. Har du ett innehav på 100 000 kronor kommer du alltså få betala 120 kronor i skatt .
Exempelvis: Om du har ett innehav på 100 000 kronor ska 0,4 procent av denna summa skattas. Det vill säga 0,004 * 100 000 = 400 kronor. Din slutliga skatt kommer därmed att bli 30% av 400 kronor vilket är 120 kronor.
Att deklarera fondskatt
Fondskatten beräknas i januari varje år och detta belopp kommer sedan tas upp i din deklaration. Det belopp du ska skatta för, alltså de 0,4 procenten, ska där anges under posten ”inkomst från kapital”. Det finns dock en nedre gräns för hur lite fondskatt du kan komma att behöva betala. Det skattade beloppet, alltså 0,4% av ditt innehav, får inte understiga 200 kronor. Med andra ord, om ditt totala innehav understiger 50 000 kronor kommer du inte behöva betala någon fondskatt.
