Alla har vi nog hört om de nya förslagen för pension med en höjd pensionsålder. Den nya lägsta åldern för att du ska få ta ut pension ska år 2023 blir 64 år, istället för 61 som det är nu. Detta påverkar såklart dig som har pensionen framför dig, men hur? Här förklarar vi effekterna av beslutet för att du ska ha koll på vad som gäller.
Bakgrunden till beslutet är i första hand att vi lever betydligt längre nu än för 20-25 år sedan. Detta gör också att vi orkar arbeta längre och att vi kan gå i pension senare. Genom att medborgarna dessutom jobbar några år till så tjänar man ihop mer till pensionen och månadsbetalningarna blir högre.
Höjningen av pensionsålder kommer alltså i takt med att vi blir äldre och kan arbeta längre. Höjningen blir dock inte till 64 direkt, utan det kommer ske i etapper. Den första höjningen sker år 2020 då åldern blir 62 år. År 2023 blir den 63 år och år 2026 är den 64 år. Det blir alltså ingen chockhöjning och ingen som blir snuvad på tre års pension direkt.
Dessa påverkas av höjd pensionsålder
De som påverkas är de som är födda 1959 och senare. Är du född 1958 så påverkas även garantipensionen. Det är dock inte säkert att det går igenom än, eftersom det bara lagts ett förslag. V och SD är fortfarande emot förslaget, men majoriteten av riksdagen är positiva till det. Moroten blir främst att arbeta lite längre, eftersom den övre åldern också höjs. Idag kan du bara arbeta till 67 för att lagen om anställningsskydd ska gälla. År 2020 blir denna istället 68 och år 2023 blir den 69 år.
Detta är dock inte det enda förslaget som finns gällande pension. Det är också förändringar kring PPM, alltså premiepensionssystemet. Det ska bland annat bli svårare för fondbolag att komma in i PPM, enligt dessa förslagen. Det återstår nu att se hur det hela blir, och om förslaget röstas igenom.
