Jobbskatteavdraget (som också kallas för jobbavdrag eller förvärvsavdrag) är en reform som infördes av den borgerliga regeringen under ledning av Fredrik Reinfeldt. Det är en skattereduktion som minskar den skatt som ska betalas på inkomst av anställning (lön) och aktiv näringsverksamhet. Jobbskatteavdraget behöver man inte ansöka om utan reduktionen beräknas automatiskt av Skatteverket.
Bakgrunden till jobbskatteavdraget
Det var ett vallöfte som var grunden till jobbskatteavdraget. Allians för Sverige lovade att införa en reform som var tänkt att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sin inkomst från bidrag (till exempel arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer). Alliansen ville öka incitamenten för dem som står utanför arbetsmarknaden att söka lediga jobb och på så sätt öka sysselsättningen. Därför är det också endast personer som får inkomst av tjänst eller näringsverksamhet som får jobbskatteavdraget. Skatten på pension och ersättningar från socialförsäkringar som sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och liknande minskas alltså inte.
Kostnader för jobbskatteavdrag
Jobbskatteavdraget infördes i två steg. Reformens första steg, som trädde i kraft den 1 januari 2007, minskade Sveriges statskassa med 40 miljarder kronor. Det andra steget infördes den 1 januari 2008 och detta steg minskade statskassan med 10,7 miljarder kronor. Den 1 januari 2009 infördes det tredje steget av jobbskatteavdraget, som då minskade statskassan med cirka 13 miljarder kronor. Ett år senare var det dags för det fjärde steget, som infördes den 1 januari 2010, och återigen minskade statskassan med 10 miljarder kronor på grund av minskade skatteintäkter. Man menar dock att jobbskatteavdraget ska vara en självfinansierad skattesänkning, eftersom skatteintäkterna ökar när sysselsättningsgraden ökar.
Hur stort är jobbskatteavdraget?
Jobbskatteavdraget blir högst för höginkomsttagare om man räknar i kronor. Räknar man däremot i procent av lönen så blir avdraget störst för låginkomsttagare. En person med 200 000 i årsinkomst får en skattesänkning på närmare 10 000 kronor per år med de två första stegen i reformen.
Beräkning av jobbskatteavdragets storlek
För att kunna beräkna jobbskatteavdragets storlek behöver man ta hänsyn till tre olika saker:
– Arbetsinkomst
– Skattesatsen när det gäller kommunalskatt
– Grundavdrag (baserat på den totala inkomsten inklusive pension, sjukpenning med mera)
I förhållande till lönen är skattsänkningen störst i de lägre inkomstskikten. Taket på jobbskatteavdraget nås vid en månadslön på ungefär 28 000 kronor. Ju högre kommunalskattesats, desto större blir jobbskatteavdraget. Skillnaden mellan hög- och lågskattekommuner är som högst ungefär 300 kronor per månad. Jobbskatteavdraget fungerar därför skatteutjämnande mellan kommuner.
Kritik mot jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget var en av de mest diskuterade frågorna under valrörelsen 2006. De borgerliga partierna hävdade att de flesta människor skulle få en skattesänkning på cirka 1000 kronor i månaden, men de rödgröna partierna menade att det inte skulle kvarstå så mycket från de 1000 kronorna eftersom avgiften till a-kassan höjdes samtidigt. PRO gav också kritik mot jobbskatteavdraget, eftersom inte pension ger rätt till jobbskatteavdrag. De menade att pension borde betraktas som ”uppskjuten lön” och därför skulle således pension också ge rätt till jobbskatteavdrag, enligt PRO.
Grundavdrag infördes
Denna kritik gav upphov till några förändringar. Dels infördes den 1 januari 2009 ett extra grundavdrag för personer som fyllt 65 år. Detta grundavdrag är utformat så att de med låga inkomster eller pensioner ska tjäna på det. Regeringen har också lovat fortsatta skattesänkningar för pensionärer från och med 2011. Dels så är också jobbskatteavdraget extra förmånligt för personer som arbetar efter att de fyllt 65 år. De kan få ett maximalt jobbskatteavdrag om 25 000 kronor per år, medan summan endast är maximalt 21 0000 kronor per år för arbetande personer under 65 år.
