Statistiska Centralbyrån (SCB)

Statistiska Centralbyrån, som förkortas SCB, är en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Deras verksamhet är att ansvara för officiell statistik och annan statlig statistik. De ska förse kunder med statistik för att på så sätt underlätta för dem inför beslutsfattande, debatt och forskning. Det görs vanligen på uppdrag på regeringen, men det finns även kunder såväl inom det privata näringslivet som inom forskning av olika slag. SCB sorterar under Finansdepartementet. Myndigheten har 1385 medarbetare och ungefär hälften av dessa jobbar i Örebro och lite mer än 500 stycken människor jobbar i Stockholm.

Statistiska Centralbyrån och dess historia

Statistiska Centralbyrån grundades redan 1858 och avlöste då Tabellkommissionen som centralt statligt organ. Den svenska statliga statistikproduktionen härstammar dock så långt tillbaka som 1749, då arbetet med tabellverket påbörjades. 1749 genomfördes nämligen Sveriges första folkräkning genom Tabellverket och därigenom kunde en samling statistiska tabeller produceras. Det var Pehr Wilhelm Wargentin som tog initiativ till detta och tack vare detta är Sverige (och Finland som då var svenskt) det enda land som har sammanhängande uppgifter om sin befolkning så långt tillbaka i tiden. Några år senare, 1756, bildades Tabellkommissionen, en myndighet som fick till uppgift att ansvara för att tabellverket fungerade.

År 1858 bildades Statistiska beredningen och centralbyrån. Statistiska beredningen ersatte Tabellkommissionen för att bli ett slags rådgivande och koordinerande organ för den officiella statistiken. Samtidigt bildades Kungliga Statistiska Centralbyrån och verksamheten var till en början helt fokuserad på befolkningsstatistik, men efter hand tillkom också bland annat jordbruksstatistik, kommunal finansstatistik, fattigvårdsstatistik och sparbanksstatistik.

Statistiska tabellkommissionen

Nästa händelse var att Statistiska beredningen år 1886 ombildades till Statistiska tabellkommissionen och denna myndighet verkade fram till 1948, då den formellt upplöstes. 1962 påbörjades centraliseringen av den statliga statistiken till SCB. Några år senare fick SCB både en styrelse och ett vetenskapligt råd. År 1967 etablerades vissa delar av SCB:s verksamhet i Örebro, men den officiella invigningen av SCB i Örebro skedde inte förrän 1969.

1994 överfördes ansvaret för vissa delar av den officiella statistiken till andra statliga myndigheter. År 1995 skapades SCB:s första hemsida och två år därefter blev Sveriges statistiska databaser (SSD) tillgängliga via webbplatsen. För att förstärka samordningen av den svenska officiella statistiken så grundades Rådet för den officiella statistiken vid SCB år 2002.

Statistiska Centralbyråns verksamhet

SCB ska förse kunder med statistik av god kvalitet och statistiken ska kunna användas som underlag för debatt, forskning och beslutsfattande. Statistiska Centralbyråns uppgifter är därför framförallt att:

• Utveckla, framställa och kommunicera statistik
• Medverka aktivt i det internationella statistiska samarbetet
• Samordna och stödja det svenska systemet för officiell statistik (som består av ett tjugotal myndigheter som har ansvar för officiell statistik inom sina fackområden)

I verksamhetsidén sägs det att statistiken ska vara opartisk, relevant, av god kvalitet samt baserad på vetenskapliga grunder. Vidare ska SCB utveckla statistiksystem samt underlätta för uppgiftslämnandet och skydda insamlade grunddata.

Internationellt inflytande på statistiken

En stor del av Statistiska Centralbyråns verksamhet är förstås påverkad av det internationella samarbetet. Exempelvis har Sveriges medlemskap i EU inneburit att en stor del av vår officiella statistik regleras av EU.

Vilken statistik finns hos SCB?

På SCB:s hemsida kan man ta del av i stort sett all statistik man kan tänka sig. Befolkningsstatistik av olika slag finns förstås sedan en lång tid tillbaka. Men man kan också hitta statistik kring arbetsmarknad, arbetslöshet, arbetsskador, löner, namn, hyror, fastighetspriser, banklån, valresultat, valdeltagande, livsmedelsförsäljning, export och import, hushållens tillgångar, skulder och förmögenhet, sjukdomar, dödsorsaker, levnadsförhållanden, jämställdhet, integration, barn och familjer, BNP, konsumtion, inflation, prisindex, statsskuld och mycket mer.