Välkommen till Allt om Sparas artikel om allmän pension och pensionssparande. Här berättar vi allt du behöver veta i ämnet och hur systemet fungerar. Vi går också igenom skatteregler och tipsar om vad du bör tänka på om du bor utomlands.
Pension – så funkar det
Förutom den allmänna pensionen kan din pension även bestå av tjänstepension och eget pensionssparande. Därför brukar man illustrera pensionen som en pyramid där basen utgörs av den allmänna pensionen och med tjänste- och privat pensionssparande som ett komplement. Har du inget privat sparande kommer din pension endast bestå av den allmänna delen och tjänstepensionen. Om du inte fått tjänstepension inbetald av din arbetsgivare och saknar privat sparande kommer pensionen endast att utgöras av den allmänna pensionen.
I den här artikeln fokuserar vi främst på allmän pension som betalas ut när man går i ålderspension. Men innan vi går vidare kan det dock vara bra att nämna att man även kan få förtids- eller sjukpension. Detta om man av olika skäl inte kan jobba tills man går i ålderspension. Längre fram i artikeln kommer du även kunna läsa mer om detta.
Allmänna pensionens olika delar
Allmänpensionen betalas ut av Pensionsmyndigheten och består av flera olika delar. Vilka delar av du får del av beror på hur mycket du får ut i pension och hur gammal du är. Är du född före 1937 eller mellan åren 1938-1953 omfattas du nämligen helt eller delvis av det gamla ATP-systemet.
Här nedan kan du läsa mer om vilka delar som ingår i den allmänna pensionen och vilka krav du måste uppfylla för att få del av dem.
Inkomst- och premiepension
Den del av den allmänna pensionen som baseras på hur mycket du tjänat under ditt arbetsliv kallas för inkomstpension och premiepension (PPM). Denna har du tjänat ihop till genom skattsedeln. En viss procent, för närvarande 18,5%, av din inkomstskatt går till pensionsavgifter. En mindre andel av pensionsavgifterna, 2,5%, går till premiepensionen som du själv kan förvalta och placera hos pensionsbolag för att få så bra avkastning som möjligt. Om du inte aktivt vill förvalta din premiepension hamnar pengarna automatiskt i fonden AP7 Såfa, även kallad Sjunde AP-fonden. Merparten av pensionsavgiften, 16%, går dock till inkomstpensionen. Det är inte bara lön från arbete som bidrar till inkomstpensionen. Även inkomster från till exempel aktivitetsersättning, studiebidrag och föräldraledighet är pensionsgrundande och blir till så kallade pensionsrätter.
I den allmänna pensionen finns dock ett tak på hur stor andel av din inkomst som är pensionsgrundande. Inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp räknas inte med. Inkomster under ett visst belopp räknas inte heller. Tjänar du mindre än 18 951 kr under 2017 behöver du inte skatta på pengarna och därmed betalar du inte heller in någon pensionsavgift.
Dina inkomster är inte det enda som påverkar storleken på pensionen. Vissa nationalekonomiska faktorer har också betydelse precis som ränta och avkastning på pensionspengarna. När du sen går i pension räknas den ut genom att Pensionsmyndigheten summerar värdet på dina pensionsrätter och dividerar summan med din förväntade livslängd. På så sätt får de fram en siffra på hur mycket pengar du får ut varje år. Pensionen kommer du få utbetald så länge du lever, det spelar ingen roll om du lever längre eller kortare än den förväntade livslängden som uträkningen är baserad på.
Placera din PPM
Premiepensionen kan du som sagt placera i fonder som du själv väljer. Att byta fond är enkelt, du loggar bara in på din sida på Pensionsmyndighetens webbplats och väljer de fonder du tror kommer ge dig bäst avkastning på kort eller lång sikt, allt beroende på vad du har för behov. Att byta fonder är kostnadsfritt och det finns inte heller någon gräns för hur många gånger du får byta. Innan du byter bör du kolla närmre på fondens avgifter och risknivå och väga in dessa faktorer i bedömningen av vilka fonder du ska välja. Normalt sett bör du dock välja en placering med så låg avgift som möjligt.
Kolla det orangea kuvertet
I årsbeskedet kan du även se hur din pension påverkas av vilken ålder du väljer att sluta arbeta.
Tänk på att beräkningarna endast är preliminära, har du många år kvar att arbeta kan beloppet bli högre om du ökar dina inkomster under åren fram tills du slutar arbeta.
Uppgifterna i det orangea kuvertet gäller dessutom endast den allmänna pensionen, där ingår inte eventuell tjänstepension eller eget sparande.
Vill du få med privat sparande och tjänstepension i beräkningen kan du använda dig av verktyget pensionsprognosen som finns på Pensionsmyndigheten.se.
Börja spara tidigt och jobba länge
Du kan redan tidigt i livet börja tjäna in till den allmänna pensionen. I Sverige finns ingen åldersgräns för när pensionsavgifter börjar betalas in. Detta görs automatiskt så fort du får en beskattningsbar inkomst oavsett ålder.
Enligt Pensionsmyndigheten finns det till exempel över en handfull barn under 10 år som redan börjat tjäna in pensionsrätter.
Det finns inte heller någon bortre åldersgräns för när man slutar tjäna in till sin pension. Så länge du har inkomster och skattar på dessa så bidrar du till att höja din pension.
Pensionsmyndigheten uppger på sin webbsida att ett extra arbetsår bidrar med ungefär 7-8% högre pension.
Det finns dock ingen lag som säger att man har rätt att arbeta efter det att man fyllt 67 år, så det är upp till arbetsgivaren ifall du får jobba kvar eller inte.
Ta ut pension och jobba
När du fyllt 61 år finns inget som hindrar dig från att du tar ut din allmänna pension samtidigt som du fortsätter att jobba.
Att jobba och ta ut pension kan ha både för- och nackdelar. En av nackdelarna är att du till exempel kan behöva betala högre skatt om din inkomst tillsammans med pensionen når upp till brytgränsen för statlig inkomstskatt.
Läs därför gärna på och rådgör med experter i frågan om vad som är mest lämpligt i just ditt fall.
Föräldraledighet och studier påverkar
Som vi nämnt tidigare finns många faktorer som påverkar din allmänna pension. Under vissa perioder i livet då du inte kan arbeta på grund av till exempel sjukdom, studier eller föräldraledighet minskar din inkomst vilket i sin tur påverkar din framtida pension.
För att inte dessa perioder ska göra alltför stora avtryck i privatekonomin räknas även inkomster från till exempel sjukersättning och föräldrapenning in när pensionen ska räknas ut.
Är du föräldraledig får du även pensionsrätt för barnår som kompensation för att föräldraskapet inte ska slå så hårt mot din framtida pension.
Pensionsersättning vid föräldraledighet
I dagsläget är regeln att man bara kan få kompensation för ett barn i taget, så har man ett barn fött 2004 och ett barn fött 2006 får man totalt sex års ersättning för barnår. Självklart gäller systemet även för adoptivföräldrar. Då börjar man räkna de fyra åren från och med att barnet adopterades. Från det år barnet fyller 10 år kan man dock inte längre få ersättning.
Pensionsrätten för barnår beräknas på tre olika sätt. Det är Pensionsmyndigheten som avgör vilken av beräkningsmodellerna som ska användas i varje enskilt fall.
Ta ut allmän pension
Innan pensionen börjar närma sig är det kanske inte så många som funderar över hur det här med pension egentligen fungerar och hur det går till.
Faktum är att du faktiskt måste ansöka om att bli pensionär. Det kan tyckas lite konstigt, men i Sverige finns ingen exakt pensionsålder och därför är det omöjligt för myndigheterna att hålla koll på vem som ska ha pension och inte.
Man kan börja ta ut den allmänna pensionen från och med att man fyllt 61 år, men de flesta går i börjar ta ut pengarna senare än så. Oavsett när du väljer att gå i pension så måste du ansöka minst tre månader i förväg. Ansökan skickar du till Pensionsmyndigheten. Du kan även ansöka via deras webbplats om du har en e-legitimation. På webbplatsen kan du även begära ut ett intyg så att du kan utnyttja diverse pensionärsrabatter.
Du behöver inte ta ut hela pensionen om du inte vill. Det är helt upp till dig själv att välja hur stor andel du vill plocka ut. För närvarande kan du välja mellan att ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av den allmänna pensionen. Pensionen kommer alltid att betalas ut som ett månadsbelopp. Du betalar skatt på pengarna som vid vilken inkomst som helst.
Alla får inte pengarna utbetalda samma dag varje månad. När i månaden du får pengarna beror på vilket datum du är född.
Skatt
Innan man går i pension kan det vara bra att läsa på om skatteregler och se över sina inkomster så att man inte behöver betala restskatt. Tänk också på att jobbskatteavdraget endast gäller på inkomster från arbete.
Bosätta sig utomlands
Om du bor eller vill bosätta dig utomlands har du fortfarande rätt att få ut din allmänna pension som du tjänat in i Sverige. Att ta ut pension när man är bosatt utomlands är dock lite krångligare. Man måste till exempel hålla reda på skatteregler och skicka in ett levnadsintyg varje år. Levnadsintyget kan man lämna in över nätet.
Mer än spara pengar
Att planera inför pensionen handlar dock om mer än att bara spara pengar. Det handlar om att ekonomiskt och mentalt förbereda sig på ett liv utanför arbetsmarknaden. Att börja trappa ner en tid innan man slutar jobba kan därför vara en en bra idé för många. Då hinner man vänja sig vid att ha mer fritid innan det är dags att helt sluta arbeta.
Det kan också vara en bra att se över privatekonomin och fundera över sina utgifter. Kanske är det läge att skaffa en billigare bil eller se över lånen på bostaden? Eftersom de flesta inte får ut lika mycket pengar som när de jobbar kan man även behöva se över de mer vardagliga utgifterna. Kanske är det aktuellt med att ansöka om bostadsbidrag? Vi på Allt om Spara har många tips på hur du sänker dina kostnader och sparar pengar. Kolla in våra spartips!
